Enligt specialistföreningens rekommendationer ska en specialist i allmänmedicin kunna bedöma och handlägga alla hälsoproblem som kan förekomma i landet och göra det på ett medicinskt och etiskt sätt. Vi har utvecklat ett utvärderingsverktyg som kan användas som vägledning för handledare och verksamhetschefer vad det gäller minimum av medicinsk och konsultationskompetens hos läkare som sköter en del av mottagningens arbete digitalt.

Inom primärvården har digitala vårdmöten i många fall blivit förstahandsalternativ, och läkare kommer att möta patienter digitalt i allt större utsträckning. Blivande läkare får generellt inte utbildning i digital konsultationsteknik under sin grundutbildning. I Linköping har man infört en särskild strimma i e-hälsa på grundutbildningen, medan Karolinska institutet endast har en valfri kurs [1].

Sverige har målsättningen att vara bäst på e-hälsa 2025 [2]. Tyvärr stämmer inte visionen med verkligheten [3]. Det finns ett stort behov av att vårdutbildningar säkerställer att framtida medarbetare har hög digital kompetens och god förmåga att möta patienter och anhöriga digitalt [4]. Region Stockholm och regionens vårdgivare erbjuder inte digital utbildning, och handledar- respektive läkarutbildningar innefattar inte digital konsultationsteknik.

Det räcker inte med en patient, en skärm och ett headset för att uppnå vårdkvalitet och patientsäkerhet i digitala vårdmöten. Syftet med vårt webbformulär är att det ska ge handledaren tydlig vägledning om läkaren under utbildning är tillräckligt förberedd och kompetent att själv bedöma en patient digitalt. Vi har valt formen »digitalt körkort« (MINI-CEX) med fokus på konsultationsmodellen »patientcentrerad trestegsmodell« [5]. Fem stadier bidrar till förståelsen av handledarens utgångsläge [6]:

  • Nybörjare. Läkarutbildning med teoretiskt faktabaserade kunskaper.
  • Avancerad nybörjare. Färdigheter och kompetens motsvarar avklarad AT och nyanställd ST. Läkaren kan hantera enklare patientfall i mottagning självständigt, men handledare är involverad i flera fall.
  • Kompetent utövare. Tar självständigt hand om rutinmässiga patientbesök på mottagningen, men kan behöva vägledning i fall som avviker från PM, vilket kan jämföras med 1 års ST inom specialiteten.
  • Kunnig/professionell. Läkaren arbetar mestadels självständigt och driver egna utredningar enligt kompetenstrappan – 3–4 års ST inom specialiteten.
  • Expertnivå. Nybliven specialist efter 5 års utbildning som arbetar helt självständigt.

Konsultationens patientcentrerade trestegsmodell överensstämmer med det allmänmedicinska förhållningssättet som används tidigt i läkarutbildningen och harmonierar även med det allmänmedicinska samtalet. Vi menar att vårt digitala körkort bör kunna användas av handledare och verksamhetschefer för att bedöma om utbildningsläkaren är tillräckligt förberedd och kompetent att göra den första patientbedömningen digitalt. För att komma i fråga för bedömning bör ST-läkaren ha kompetens enligt kompetenstrappan för ST, med minst 1 år eller mer, vilket säkert kan framstå som provokativt (och kan bedömas från fall till fall).

Det digitala körkortet kan skickas som länk från utbildningsläkaren till handledare/bedömare och resultatet kan sparas i utbildningsläkarens portfölj. Med flera genomförda bedömningar kan utvecklingen följas tydligt och användas på läkarprogrammet och i AT-/ST-utbildning. Det digitala körkortet bör även kunna användas inom forskningsinsatser för digital utbildning för läkare och i kontinuerlig utbildning av handledare inom flera specialistområden.