Det pågår en debatt om bristen på specialistläkare i Sverige och att den kommer att öka i framtiden. Socialstyrelsen visar att 19 av 21 regioner rapporterar en brist på specialistläkare [1]. Vi har nu upptäckt att det finns en felaktighet i Yrkesregistret som påverkar statistiken om antalet specialistläkare i Sverige. Hur många läkare har vi i Sverige, egentligen?

Vi är en grupp forskare som via finansiering från Forte ska studera arbetsmiljö och hälsa bland läkare i Sverige. I samband med att vår enkät om arbetsmiljö och hälsa skulle skickas ut till läkare i Sverige gjordes ett utdrag från Yrkesregistret [2] genom Statistiska centralbyrån (SCB).

Yrkesregistret är ett så kallat totalräknat individregister som uppdateras vartannat år. Populationen omfattar samtliga personer som är 16 år och äldre och folkbokförda i Sverige den sista december aktuellt år. Ungefär 20 olika administrativa källor bidrar med yrkesuppgifterna i registret och de viktigaste källorna är lönestruktursstatistik för privat och offentlig sektor. År 2018 var 34 604 personer registrerade som sysselsatta inom hälso- och sjukvården som läkare av olika rang och med olika specialiteter. För vår studie drogs ett slumpmässigt urval om 7 200 läkare.

Kort efter att enkäten skickats ut fick forskarna som står bakom den ett antal e-brev från sjuksköterskor som meddelade att de fått inbjudan om att delta i läkarenkäten. Vi påtalade detta för SCB, som då analyserade urvalet och körde Yrkesregistret mot Utbildningsregistret. SCB:s analys av vårt urval visade att 271 av de 7 200 personerna i vårt urval av läkare [det vill säga närmare 4 procent] inte hade någon läkarutbildning [3]. Av de 271 personerna i vårt urval som saknade läkarutbildning hade 183 (67 procent) en sjuksköterskeexamen eller en kortare undersköterskeutbildning. Analysen visar vidare att 212 (78 procent) av de 271 utan läkarutbildning i urvalet var registrerade som specialistläkare verksamma inom primärvård.

Privata aktörer i primärvården visade sig vara överrepresenterade som arbetsgivare bland de sjuksköterskor och undersköterskor som fanns med i vårt urval. Efter SCB:s granskning framkom det att många privata aktörer lagt in sjuksköterskor som specialistläkare i allmänmedicin i sina lönesystem. Löneunderlagen har skickats till Svenskt näringsliv som ger yrkeskategorierna yrkeskoder och sedan skickar underlag vidare till SCB. De felaktiga registreringarna på SCB orsakas således av felaktig angivelse av yrkestillhörighet i lönesystem hos arbetsgivare.

Efter dialog med SCB står det klart att felaktiga yrkeskoder och därmed yrkestillhörighet i vårt urval motsvarar avvikelser i hela populationen läkare i Yrkesregistret. Konkret innebär det att år 2018 fanns minst 1 300 personer felaktigt klassificerade som läkare i Yrkesregistret utan att de genomgått läkarutbildning.

Även ur ett forskningsperspektiv är upptäckten allvarlig. Många forskare bygger sina forskningsfrågor och studier på Yrkesregistret. Statliga forskningsfinansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, uppmuntrar till studier baserade på register, och myndigheter har gått samman för att bygga infrastruktur för att förenkla registerforskning [3]. Yrkesregistret ligger dessutom till grund för officiell statistik inom flera samhällsområden. SCB menar dock att Yrkesregistret inte är till för att forskas på.

Orsaken till felregistreringarna i Yrkesregistret behöver snarast utredas och korrigeras. Det är mycket olyckligt om strategiska beslut inom exempelvis utbildnings- och arbetsmarknadsområdet grundar sig på felaktiga statistikuppgifter. För att garantera hög kvalitet på både forskning och statistik, och i förlängningen viktiga samhällsbeslut som berör hälso- och sjukvården, är det mycket angeläget att vi tar frågan om olika registers kvalitet på allvar.