Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län fick 2019 i uppdrag att upprätta en handlingsplan för en ekonomi i balans. I planen ingick att reducera antalet arbetade timmar under kvällar, nätter och helger. Resultatet blev att primärjourlinjerna för ortopedi och kirurgi vid lasarettet i Lindesberg stängdes nattetid. Besparingar har även gjorts vad gäller bakjourer, men det påverkar inte öppethållandet på akutmottagningen.

Efter ett halvår gjordes en utredning för att se om man sparat pengar utan att verksamheten påverkats negativt. I en artikel i Läkartidningen säger ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden (S) att målsättningen är uppnådd. Vi gör en annan tolkning. I utvärderingen bör man ta hänsyn till att befolkningen, pensionärsorganisationer och företagare vill ha en enkel, trygg och säker vård.

Nyligen (10 juni) beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att permanenta nedläggningen av primärjouren nattetid. Primärjouren i kirurgi ska avsluta sitt pass klockan 22.00. Av utredningen framgår att läkarna fått sluta senare än 22.00 vid 54 procent av passen. I två fall slutade läkaren först klockan 04.00. Vinsten har alltså till viss del ätits upp av övertid.

För patienterna är det osäkert. Om man vaknar 05.00 med ont i magen, ska man då vänta tills de öppnar i Lindesberg 07.00, eller åka till Karlskoga (vilket kan ta två timmar) eller Örebro, där väntetiden på akuten kan vara lång? Samma problem uppstår på kvällen. Taxi är inte tillgänglig från 17.00–07.00. Att man kan beställa sjukresor även på natten är inte allmänt känt. Det kan vara svårt att nå 1177, och många följer inte givna råd. Ambulans måste tillkallas även när det skulle räcka med en enklare transport.

En tanke i utredningen är att arbete med en specialist alltid är bäst för underläkarens utbildning. Men AT- respektive ST-läkare har kommit så långt i sin utbildning att det är utvecklande att få arbeta ensam och vid behov diskutera med en specialist. Det är inte en slump att Lindesbergs lasarett varit högt rankat av Sveriges AT-läkare.

Vi har båda lång erfarenhet av verksamhet på akutmottagning. Det hävdas att patienter i alltför hög grad (och ofta i onödan) söker vård på akutmottagningar. Det har gjorts mängder av försök att få befolkningen att söka vård vid primärvårdsmottagningar. Distriktsläkar- och akutmottagningar har flyttats fram och tillbaka för att underlätta processen. Det har gjorts överenskommelser mellan allmänläkare och andra specialister, men inget har i grunden ändrats.

Det kommer ständigt nya generationer av politiker och administratörer som tycker sig ha idéer – alltid varianter på det som kallas närsjukvård – som är mer klipska än företrädarnas. Nu hävdas det att det blir närmare till vården för Lindesbergsborna genom att de tvingas köra förbi sitt eget sjukhus och i stället åka fem mil extra till Örebro eller Karlskoga.

Vi ser inte att utredningen visat att nedläggningen av kirurgdelen på akutmottagningen vid lasarettet i Lindesberg nattetid lett till besparingar i regionens budget. Den har inte heller gjort vården vare sig enklare, tryggare eller säkrare. Snarare tvärtom.