Sylf (Sveriges yngre läkares förening) redovisade vid sitt webbseminarium under Almedalsveckan att många specialister går i pension och att påfyllningen av nya går för långsamt. Orsaken är att regionerna inte inrättat tillräckligt många AT-tjänster. Det gör att det bildas en kö till denna utbildning, som växer och i dag motsvarar cirka 1 000 AT-tjänster. Bastjänstgöringen, BT, har heller inte startat i full skala. När den fungerar kommer den att fyllas av dem som utbildat sig utomlands och vill få svensk legitimation.

För att lösa problemet vore det enklaste att regionerna inrättade tjänster efter utbildningsvolymen. Det borde ligga i deras intresse att fullfölja detta ansvar för utbildningen. De förseningar vi har i dag återverkar och ger en försening av specialistutbildningen och i slutändan färre år av tjänstgöring för specialisterna.

En nödlösning för att förkorta kön vore att acceptera andra alternativa tjänstgöringar än de som för närvarande ingår i dagens AT. Många av de vikariat som man i dag tvingas ta i väntan på AT ger den läkarkompetens som AT avser bibringa. Efter en vikariatstid på 1–2 år inom utvalda specialiteter (till exempel barnmedicin, gynekologi, infektionssjukdomar och medicinska eller kirurgiska specialiteter) skulle man få rätt att tentera AT.

För att förstärka kvaliteten på tentamen skulle den kunna byggas ut med en muntlig del. Den strukturerade utbildningen i dag, med bland annat checklistor, skulle kunna kompletteras och omfatta tjänstgöring inom andra specialiteter. Ett system för bokföring av faktiskt genomförda uppgifter skulle kunna komplettera checklistorna för att förstärka dokumentationen av »vik-AT:s« innehåll.

Vårt förslag harmonierar med nya BT, som ska ersätta AT för dem som startar sin läkarutbildning från och med 1 juli 2021. BT avkortas till 1 år, varav 6 månader kan fullgöras på valfri klinik »inom specialiteter där läkaren har egna patientkontakter samt ansvar för utredning och behandling«.