Prematurfödda barn är en riskgrupp för allvarlig rotavirusinfektion [1] och går ofta miste om denna vaccination på grund av långa vårdtider och det snäva åldersspannet då det är möjligt att administrera vaccinet, i kombination med en oro för överföring av vaccinvirus till ovaccinerade barn inom avdelningen [5].

Globalt har vaccination mot viruset minskat dödlighet och sjuklighet i diarrésjukdom [2, 3]. Rotavirusvaccination ingår i det svenska nationella vaccinationsprogrammet sedan 2019. Barnläkare, neonatologer och barnhälsovårdsenheter har sedan införandet efterfrågat tydliga rekommendationer för vaccination av prematura barn på avdelning.

Två vacciner används i Sverige: Rotarix, som ges i 2 doser, och Rotateq, som ges i 3 doser. Rotarix kan ges till barn från gestationsvecka 27 och Rotateq från gestationsvecka 25. Första dosen ges mellan 6 och 12 veckors ålder, oavsett vaccin. Vaccinationsserien får inte startas efter vecka 12 på grund av den lilla riskökning för invagination som setts efter första dosen [4]. Folkhälsomyndigheten har gjort en litteraturgenomgång av aktuell evidens och diskuterat resultaten med en nationell referensgrupp med representanter från Barnläkarföreningen, barnhälsovården, barnsjukvården och neonatalsjukvården. En internationell litteraturgenomgång [6] med liknande frågeställning har fungerat som grund [7]. En webbenkät skickades också ut till 24 av landets neonatalavdelningar i slutet av 2020. Syftet var att ta reda på om man redan infört vaccination, eventuella erfarenheter av detta samt farhågor kring framtida rotavirusvaccination av inneliggande prematura barn.

Litteratursökningen resulterade i fem aktuella studier. Studierna visar att vaccination av sjukhusvårdade prematura barn är säker för både vaccinerade och ovaccinerade barn på avdelningen [6, 8, 12, 13]. Biverkningarna var lindriga hos de vaccinerade barnen (vanligen feber, lös avföring och kräkning). Säkerheten bedömdes jämförbar med vaccination av barn i allmänhet. Inga fall av invagination sågs [8-11]. Vaccination mot rotavirus har visats ge ett effektivt skydd mot infektion även hos prematura barn [2, 10, 11]. Inga ytterligare hygienåtgärder än basala sådana behöver beaktas.

Litteraturgenomgången tog även upp studier rörande rotavirusvaccination av inneliggande barn med bukkirurgiska åkommor. Det finns få studier avseende dessa barn, och studiepopulationerna var små. De studier som hittades visade liknande biverkningar som hos patienter utan bukkirurgisk åkomma [14, 15] och ingen riskökning för invagination. Dock måste en lätt ökad risk för invagination beaktas [16], och i varje enskilt fall av bukkirurgisk åkomma hos barn rekommenderas en individuell bedömning i samråd med ansvarig kirurg.

Fyra av de 22 svarande neonatalavdelningarna hade infört vaccination, och ytterligare några hade planer på att starta inom kort. Utifrån enkätsvaren var erfarenheterna av att administrera rotavirusvaccin på avdelningen positiva, huvudsakligen för att man kunde erbjuda vaccinet till en större andel prematurfödda. De flesta gav den första dosen rotavirusvaccin samtidigt som första dosen av hexavalent vaccin (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib [Haemophilus influenzae typ b] och hepatit B) på avdelningen. I enkätsvaren framkom oro för smittspridning av virus till ovaccinerade barn.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att prematurfödda och barn som vårdas på neonatalavdelning av andra orsaker vaccineras med dos 1 mot rotavirusinfektion när det är åldersmässigt aktuellt.