En 53-årig frisk kvinna hade de tre senaste gångerna hon spelat golf fått stora röda utslag på höger ankel och underben (Figur 1). Utslagen gav inte upphov till vare sig svullnad eller klåda, inte heller förelåg feber eller sjukdomskänsla.

Utslagen var utspridda och ojämnt avgränsade, utan fjäll och med en jämn yta. Färgen var skarpt röd med en dragning åt violett, särskilt i de centrala partierna. Utslagen bedömdes som träningsutlöst vaskulit (exercise-induced vasculitis, »golfer’s vasculitis«; även kallad »golfer’s rash« och ibland »Disney rash«).

Träningsutlöst vaskulit är ett vanligt tillstånd som huvudsakligen drabbar i övrigt friska personer, och det går i regel i regress spontant. Tillståndet brukar uppträda efter fysisk träning i värme, men kan även komma efter stillasittande hos besökare på nöjesparker som Disney World, vilket är anledningen till att det i USA ibland kallats »Disney rash«.

Diagnosen ställs utifrån den kliniska bilden. Blodprov inklusive allergitest ger inga resultat och bör därför undvikas. Biopsier har visat att patogenesen är en leukocytoplastisk vaskulit, vilket innebär att det finns spillror av vita blodkroppar i kapillärernas väggar. I varmt väder strömmar mer immunkomplex och leukocyter till de subkutana kapillärerna för att skydda kroppen mot överhettning, vilket i sig resulterar i en venös stas. Detta kan i sin tur irritera kapillärväggarna och orsaka punktformade blödningar (petekier) och även ett lätt ödem, vilket då kan visa sig som röd-violetta utslag.

Träningsutlöst vaskulit kan uppträda i alla åldrar, men förefaller vara något vanligare hos kvinnor över 50 års ålder. Tillståndet är självläkande, kräver som regel ingen behandling och brukar försvinna efter 3–10 dagar. Ibland kan svullnad, klåda eller stickningar förekomma. En svag lokal steroidkräm, högläge och stödstrumpor har prövats, men någon klinisk effekt är inte bevisad.

Tillståndet bör inte behandlas, men försök till lindring är inte direkt kontraindicerat, även om nyttan är tvivelaktig. Några prov bör inte tas, då nyttan är obefintlig. Däremot kan det finnas anledning att trösta patienten.

Patienten har gett tillstånd till publicering av text och bild.