Ingvar Krakau och Lars L Gustafsson tar i ett debattinlägg Läkartidningen [1] upp den viktiga frågan om varför den breda floran av appar – digitala program för stöd och/eller behandling – inte är bättre organiserad och kontrollerad än i dag, i synnerhet avseende läkemedelsbehandling. Författarduon föreslår inrättandet av ett nationellt råd.

Tyvärr finns ännu inget samlat nationellt helhetsgrepp för appar inom det medicinska området, men det finns separata ansatser som möjligen skulle kunna byggas vidare på – och varför inte via ett »nationellt råd«?

Appar med medicinskt syfte ska i dag anmälas till Läkemedelsverket, med tillhörande underlag om vad appens effekt baseras på [2]. Läkemedelsverket har en förteckning över anmälda appar, men den är inte öppet tillgänglig utan kan bara erhållas på förfrågan.

Avseende användarvänlighet har SIS (Svenska institutet för standarder) tillsammans med motsvarande europeiska organisationer tagit fram en modell för testning av i första hand hälsoappar (utan strikt medicinskt syfte) [3, 4].

Inom Sveriges Kommuner och regioner (SKR) samlas olika stöd- och behandlingsprogram i en plattform vars program görs tillgängliga efter ordination [5], och i en försöksverksamhet har ett mindre antal program granskats avseende evidens och design [5]. Tyvärr finns ännu inget uppdrag att granska flera (alla?) program. Dock har SKR tagit fram en process för att producera och utvärdera digitala behandlingsprogram [6].

Appar kan ha flera olika syften, allt ifrån diagnostik till behandling [7]. Behov och regler för appar belyses av Läkemedelsverket, SIS med flera i boken »Medicinsk informatik« [8].

En naturlig hemvist för olika appar skulle kunna vara inom SKR:s kunskapsstyrningsorganisations olika nationella programgrupper, där det medicinska innehållet skulle kunna bedömas. Sammansättningen av grupperna och deras vetenskapliga kompetens har diskuterats inom Svenska läkaresällskapet, vars fullmäktige i maj 2021 beslöt att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda kunskapsstyrningssystemet, och ägarskapet, och verka för att det förändras i enlighet med Läkaresällskapets anda.

En alternativ hemvist för ett nationellt råd skulle kunna vara inom E-hälsomyndigheten, som för närvarande samverkar i frågan inom Norden [9]. Det är då viktigt att allsidig inklusive medicinsk kompetens ingår.

Det vore bra om några av berörda organisationer ovan reagerar på Ingvar Krakaus och Lars L Gustafssons debattinlägg så att vägen mot en nationell lösning stakas ut, allt i syfte att göra högkvalitativa och säkra appar tillgängliga för patienter och personal.

 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Göran Petersson är medförfattare till boken »Medicinsk informatik« [8].