Hälso- och sjukvården och patienter nyttjar i ökande grad appar med personlig information som bygger på hemliga algoritmer [1-4]. Digitala råd och behandlingar tillåts marknadsföras utan granskning av obunden medicinsk expertis [4, 5]. Felaktig och farlig information om läkemedel och deras effekter och säkerhet ökar på internet och i sociala medier [6-8]. Rykten och lögner om diagnostik och behandling triggar människors oro och leder till överbehandling och medikalisering [6-8]. Marknadsföring av konsultationer för livsproblem på nätet ökar och dränerar nödvändig vård [9].

Hälso- och sjukvården, myndigheter och akademin bör oberoende av kommersiella särintressen ta ett gemensamt ansvar för utveckling, utvärdering och förvaltning av digitala stöd [8, 10]. Detta saknas i Sverige i dag. Evidensbaserad behandling förutsätter att vårdens tekniska hjälpmedel är kunskapsbaserade och användaranpassade med egen medicinsk och teknisk ledning. Journalsystem och digitala applikationer bör ingå i en nationell infrastruktur för kommunikation och lagring av patientdata. Dessutom krävs ett nationellt regelverk för upphandling, drift, förvaltning samt medicinsk och teknisk ledning av journalsystem och digitala applikationer som är behovsstyrd, och inte teknik- eller marknadsstyrd [8, 11, 12].

Patientjournaler erbjuder digitala stöd vid val och dosering av läkemedel från SIL (Svenska informationstjänster för läkemedel), men regionerna bestämmer själva vad som ska föras in i journalsystemet [8]. Flera källor utvecklades för mer än 20 år sedan av Region Stockholms läkemedelskommitté [8, 11], men kunskapsstödet har aldrig utvidgats till studerande, är inkomplett för läkemedel, saknas helt för andra behandlingar och är inte patientanpassat.

Professionerna och patienterna måste få smidig och jämlik digital tillgång till bästa evidens i vårdmötet. Detta finns i till exempel Skottland och Finland [8]. Kommersiella appar och digitala stöd som hanterar patientinformation och ger råd behöver certifieras medicinskt och tekniskt. Myndigheterna saknar regler för transparens, vetenskaplig utvärdering av nytta och risker samt jävshantering [5, 9]. Vi föreslår att ett vetenskapligt nationellt råd inrättas som värderar om digitala stöd och appar har medicinska effekter som motiverar finansiering med skattemedel.

Effektiv och säker prevention och behandling kräver individanpassade val och dosering av läkemedel liksom av icke farmakologiska alternativ [13]. Digitala stöd och appar kan i bästa fall ge råd vid val av diagnostik och behandling och stödja uppföljning av effekt och biverkningar [8]. Det är orimligt att läkemedel ska utvärderas medicinskt och hälsoekonomiskt samtidigt som digitala råd och behandlingar utan bevisade effekter fritt får förskrivas och finansieras av regionerna [3, 4, 8, 14].

Digitala stöd har visat lovande effekter för rökavvänjning, viktnedgång och ändrad livsstil [15]. Vid folksjukdomar som kräver helhetssyn och behandling med både läkemedel, icke farmakologiska alternativ och aktiva patienter kan digitala stöd främja kontakter och avstämning av behandlingsmål. En helhetssyn med personcentrerad vård är grundbulten till att förtida död och komplikationer minskat för dessa sjukdomar [16-19].

Det krävs en bred och långsiktig satsning för att utveckla och utvärdera digitala appar. Vårdens professioner bör tillsammans med primär- och sjukhusvård, kliniska forskare, datavetare och regionala läkemedelskommittéer initiera utveckling och forskning såväl lokalt som nationellt. Huvudmän, forskningsråd och myndigheter bör stå för finansieringen.

Detta kan stödja en personcentrerad vård där digitala stöd ger löpande uppföljning på individ- och populationsnivå och säkerställer användning av evidensbaserad behandling. Hälso- och sjukvården kan då bidra till att Sverige på sikt rankas som en framträdande digital nation [19]. Läkemedelskommittéerna har här en viktig uppgift att främja kunskapsutveckling i växelverkan mellan kliniska observationer och systematiska studier [20].