I år är det 100 år sedan rösträtt för kvinnor infördes i Sverige. När kvinnorna i Sverige för första gången fick rösta i riksdagsvalet 12 september 1921 skedde det dock långt efter pionjärlandet Nya Zeeland (1837). På 1700-talet hade vissa ogifta kvinnor och änkor med ekonomiska tillgångar rösträtt, men den gifta kvinnan var omyndigförklarad [1].

Under urbaniseringen i många västländer på 1800-talet var hemmets sfär kvinnans och samhällssfären mannens. Män och kvinnor ansågs vara så biologiskt olika att det var otänkbart att de skulle arbeta sida vid sida. Elisabeth Blackwell fick som första kvinna i modern historia sin läkarexamen från Geneva Medical College i New York 1849, men hon hade först avvisats från åtskilliga utbildningsinstitutioner. I Sverige fick kvinnor avlägga läkarexamen 1870, men fick arbeta i statlig tjänst först 1925 [3].

Mycket återstår att förbättra. I de framväxande industrierna på 1800-talet sattes kvinnor och barn i arbete under omänskliga villkor, och flickor utestängs fortfarande från skolgång för att sättas i arbete både i och utanför hemmet. Avhumaniserande objektifiering, könsstympning, människohandel och psykisk ohälsa drabbar flickor mer än pojkar.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO dör omkring 800 kvinnor varje dag i samband med graviditet eller barnafödande (2020). Dödsorsakerna är, liksom för 100 år sedan, lungemboli, blödning, blodförgiftning, hypertension samt komplikationer efter aborter utförda under undermåliga omständigheter. Den globala mödradödligheten – 2/1 000 graviditeter – drabbar till övervägande del kvinnor i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien, särskilt unga kvinnor i åldrarna 10–14 år [4]. WHO skriver faktiskt unga kvinnor trots att det gäller barn.

Läkare i biståndsarbete rapporterar att den största utmaningen ofta är att övertyga manliga makthavare om att kvinnors liv alls är värda att räddas [5, 6]. WHO har, liksom svensk lagstiftning (SFS 1974:595, abortlag), slagit fast att graviditeten betraktas som en del av kvinnans kropp. I strid mot detta införde konstitutionsdomstolen i Polen totalt abortförbud 2021, och delstaten Texas i USA kriminaliserar avbrytande av mycket tidig graviditet. Dessa beslut grundas på feltolkningar av ursprungliga grundtexter [7-10].

Inom global forskning är det känt att kvinnors liv har stor betydelse inte bara för individen och familjen, utan också för samhället och världsfreden. Moderlösa barn blir lättare offer för människohandel och rekrytering till terrororganisationer [5, 6]. I boken »Jämlikhetsanden« presenteras statistik och forskning från 23 länder, däribland Sverige, som visar hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar invånarna. Författarna visar hur skadeverkningarna i ett ojämlikt samhälle, med försämrad hälsa och kortare livslängd, drabbar både fattiga och rika och konstaterar att jämlika samhällen nästan alltid är bättre än motsatsen [11].

I Första Mosebok 2:18 beskrivs hur människan fick liv när ande blåstes in i hennes näsa. Kvinnan skapades enligt forskare som hjälpare (hebreiska: ezer) till mannen i betydelsen räddare, beskyddare, och inte i betydelsen underordnad tjänare. Av de 21 gånger »ezer« nämns refererar det 2 gånger till Eva, 3 gånger till nationer som Israel kallade till hjälp och 16 gånger till Skaparen. Varje tanke på »ezer« som hjälpare i underordnad betydelse är därför otänkbar, enligt bibelforskare [12].

Det är hoppingivande att arbetet för kvinnors situation stärks av såväl moderna forskningsrön [11] som fundamentala grundtexter [8-10]. Förbättrade levnadsvillkor för kvinnor och barn ökar förutsättningarna för en konstruktiv samhällsutveckling och för fred.