Spridningen av covid-19 inom äldreboenden under coronapandemin orsakades i första hand av spridning av viruset i samhället och mindre av förhållandena inom äldrevården. Det visar nya internationella data. Även dödligheten inom äldreboendena har till stora delar följt dödligheten i covid-19 hos befolkningen i stort. Sverige utgör här inget undantag.

I en studie av en internationell grupp ledd av London School of Economics har dödligheten inom äldreboenden och dess orsaker studerats i 24 länder [1]. En jämförelse av dödligheten inom äldreboenden med dödligheten hos resten av befolkningen fram till och med januari 2021 visar ett tydligt mönster: ju högre dödlighet i samhället, desto högre dödlighet inom äldreboende (Figur 1).

Länder som Sydkorea, Singapore och Nya Zeeland lyckades hålla den generella samhällssmittan nere. Samma länder lyckades också väl med att hålla dödligheten inom äldreboendena nere. Länder som Storbritannien och USA fick stor samhällsspridning och också en hög dödlighet inom äldreboenden.

Den främsta anledningen till att många länder drabbades av hög dödlighet vid äldreboenden är att de var långsamma med att begränsa samhällsspridningen av viruset. När de väl insett allvaret i situationen var de även långsamma med att vidta särskilda åtgärder för att skydda de äldre.

Det visar en omfattande studie av hur coronapandemin hanterats vid äldreboenden i åtta länder, inklusive Sverige [2]. Studien har genomförts av Vilans, det nationella kunskapscentrumet för äldreforskning i Nederländerna.

Efter den långsamma starten följde länderna samma mönster. Hygien- och skyddsåtgärder skärptes, och besöksförbud på äldreboenden infördes som regel. Kapacitet för storskalig vaccination och testning etablerades och tillgången till personal förbättrades. Data samlades in och kunskaperna om verksamheten ökade kontinuerligt. Det är viktigt med särskild beredskap för att kunna skydda de äldre i en pandemi.

De nya rön som lyfts fram i de båda rapporterna [1, 2] visar nu att det vikigaste för att skydda de äldre är att agera snabbt i syfte att begränsa samhällsspridningen. Ett sådant agerande kan rädda många liv. Data visar också att utvecklingen av covid-19-epidemin i Sverige och dess följder för de äldre inte på något sätt är unik. Den följer i hög grad ett internationellt mönster.