Nyligen rapporterade Läkartidningen att 233 internationella medicinska tidskrifter publicerat ett gemensamt upprop om klimatförändringarnas alarmerande effekter på den globala hälsan [1]. Uppropet uttryckte en stark frustration över att världens ledare inte tar till sig budskapet att vi är på väg in i den värsta hälsokrisen någonsin [2]. Det räcker inte med ambitiösa utsläppsmål.

Nu krävs kraftfull handling och insikt om att hälsoeffekterna blir mycket svåra om 2-gradersmålet uppfattas som det enda realistiska alternativet. Ett nyckelbudskap är att vi läkare måste göra allt vi kan för att hjälpa till med övergången till en mer hållbar och friskare värld, och det är därför viktigt att beskriva vad detta internationella initiativ från sjukvårdsprofessionen handlar om och vad som faktiskt görs och borde göras inom sjukvården i vårt land.

När coronapandemin nu börjar ebba ut finns ett enormt sug i samhället efter att börja leva som förut. Samtidigt har en våg av extremväder med torka, enorma bränder och skyfall med svåra översvämningar drabbat olika delar av världen sommaren 2021. Den senaste rapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC) visar att koldioxidutsläppen och klimatförändringarna ökar och att det nu finns bevis för att extremväder är uttryck för detta [3]. Situationen är prekär, och tidsfönstret för att bromsa förloppet minskar.

De hälsoproblem som förvärras av utsläpp och klimatförändringar  – antal dödsfall relaterade till värmeböljor, infektioner och hjärt–kärl- och lungsjukdomar – blir alltmer påtagliga, framför allt hos extra sårbara grupper. Särskilt illavarslande är hur värmen minskar skördar från stapelgrödor och ökar risken för malnutrition.

Att i denna situation återvända till »business as usual« i den rika delen av världen är otänkbart om vi ska kunna stoppa färden mot en större hälsokris än den covid-19-pandemin orsakat.

Sjukvården är en del av problemet, på grund av stora utsläpp av växthusgaser och miljögifter, men också en del av lösningen – om vi kan minska de egna utsläppen och vara en viktig aktör i anpassningen till klimat- och miljöförändringens sjukdomspanorama.

Många huvudmän har ambitiösa planer på en omställning med mindre klimatpåverkan, men arbetet blir spretigt och haltande eftersom det saknas koordination, samlade metoder och uppföljning. Läkarförbundet har upprättat en policy för klimat och hälsa 2015, men det uppföljande arbetet har tyvärr stannat av. Läkaresällskapet har nyligen antagit ett ambitiöst program för klimat, hälsa och hållbar sjukvård och arbetar aktivt med webbaserade utbildningar, priser för värdefulla insatser, forskningsstöd och symposier, förutom att minska klimatbelastningen i den egna organisationen.

Läkare för miljön är en politiskt oberoende förening som är associerad till Läkaresällskapet och intresseförening i Läkarförbundet. Föreningen har ställt sig frågan vad den enskilde doktorn kan göra, och sedan systematiskt arbetat med att

  • sprida kunskap om kopplingen mellan klimat och folkhälsa
  • verka för en hållbar sjukvård som inkluderar klimat/miljö, jämlikhet och ekonomi
  • informera politiker, beslutsfattare och allmänhet.

Detta är även de frågor som det internationella uppropet handlar om.

Det har skett en stark tillströmning till föreningen av unga engagerade läkare i hela landet, och Läkare för miljön har nu lokalföreningar i 11 regioner. De initiativ vi tagit inom flera regioner i samarbete med miljöenheter och klinikledningar har lett till nya arbetssätt med minskat resursslöseri och lägre utsläpp.

Allt detta är exempel på att ett ökat läkarengagemang är viktigt för att åstadkomma en förändring i linje med uppropet från de 233 internationella tidskrifterna. Alla läkare är välkomna att delta aktivt i arbetet, men kåren bör som minimun kunna visa sitt stöd.