Debattinlägget »Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet« i Läkartidningen förtjänar att läsas och diskuteras, men inte för att det bidrar till ökad kunskap om covid-19-vaccination av barn. Artikeln aktualiserar en annan fråga – var går gränsen mellan många sakfel och spridande av konspirationsteorier? Problemet är välkänt från sociala medier, där de som spridit vilseledande information om covid-19 blivit avstängda. Det har ofta utlöst en infekterad debatt om yttrandefrihet.

Att bemöta alla författarnas argument mot vaccination av barn från 12 års ålder låter sig inte göras i en debattartikel. Artikeln har för många felcitat, missuppfattningar och påståenden som saknar belägg.

Några exempel:

  1. Myokardit hos pojkar efter vaccination måste tas på allvar, men fallen är relativt lindriga och sällsynta. Enligt data från USA:s folkhälsomyndighet CDC är förekomsten cirka 67 fall/1 000 000 vaccinerade hos pojkar i åldersgruppen 12–17 år [1] . Bland unga i samma åldersgrupp som inte vaccinerat sig, men varit sjuka i covid-19, var prevalensen 6 gånger högre; 450/1 000 000 smittade [2]. Ännu högre prevalens av postcovidmyokardit – hela 2,3 procent – har rapporterats hos unga elitidrottare på college [3]. Vill man undvika myokardit i samband med covid-19 är det säkrast att vaccinera sig.
  2. MIS-C (Multisystem inflammatory syndrome in children) är en sällsynt men allvarlig immunologisk komplikation som debuterar 2–6 veckor efter en covid-19-infektion. Sambandet med covid-19 är väl belagt av bland andra WHO [4], men ifrågasätts av författarna.
  3. Enligt författarna är covid-19-vacciner inte formellt godkända utan bara villkorade. Det vaccin som är aktuellt för unga i Sverige (Pfizer/Biontechs Comirnaty) är godkänt av FDA sedan 23 augusti 2021 [5].

Danmark, Finland, Norge, Nederländerna, Österrike, Tyskland, Irland, Italien, Frankrike, Spanien, Schweiz, Polen, USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan och nu senast Sverige erbjuder allmän vaccination från 12 års ålder. I varje land har det vetenskapliga underlaget granskats av nationella expertgrupper.

Före godkännandet i Sverige hade flera specialitetsföreningar uppvaktat Folkhälsomyndigheten efter att ha gått igenom publicerade data. Svenska skolläkarföreningen anförde bland annat:

  • Det är viktigt att skydda barn från att bli allvarligt sjuka i primär covid-19-infektion och dess komplikationer. Enligt USA:s Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP), som räknat på förekomsten av allvarlig sjukdom hos barn 12–17 år gamla, skulle en vaccination av hela den svenska åldersgruppen 12–16 år förhindra cirka 110 sjukhusinläggningar, 35 intensivvårdsfall och ett dödsfall [6].
  • Utbrott av smitta med inställd undervisning, skolstängningar eller oregelbunden skolgång har redan fått konsekvenser för ungas psykiska hälsa och utbildning. Enligt ett kunskapsdokument från CDC är vaccination det kanske mest effektiva sättet att minska risken för smitta i skolan och åtföljande avbrott i undervisningen [7].

Om man tror att alla expertgrupper i de 16 länder där man påbörjat eller ska påbörja vaccination har förbisett, feltolkat eller mörklagt de biverkningar och den påverkan på barnets immunsystem som vaccinationen innebär så är dessa forskare och experter sannolikt i maskopi med varandra.

Hur bemöter man sådana idéer? Om medicinska tidskrifter följer Twitter och svartlistar konspirationsteoretiker kan det ge motsatt effekt. Bättre då att de som arbetar med barn och covid-19 är mer noga med att publicera kunskapsunderlaget för sina ställningstaganden och inte enbart slutsatserna i sammandrag.