Den globala kampanjen World Antimicrobial Awareness Week anordnas årligen i november för att öka medvetenheten kring resistensutveckling och uppmuntra till ändrade beteenden [1].

Antibiotikaresisten skördar årligen 750 000 liv och är enligt WHO ett av de tio allvarligaste hoten mot folkhälsa och utveckling [2]. Trots stora insatser har minskningen av den globala användningen av antibiotika uteblivit, samtidigt som patienter efterfrågar fler antibiotikafria behandlingsalternativ. Det är hög tid för vårdgivare, industrin samt beslutsfattare att hörsamma behovet.

Antibiotikaresistens hotar även de medicinska framsteg vi gjort de senaste 50 åren och leder till längre vårdtider på sjukhus, högre sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Även om nya antibiotika utvecklas kommer resistensen att fortsätta utgöra ett hot om vi läkare inte ändrar vår förskrivning.

Beslutsfattare har ansvaret för en stark och hållbar nationell plan för att hantera och övervaka utvecklingen av antibiotikaresistens. De bör också ge goda förutsättningar för att ta fram antibiotikafria alternativ samt nya antibiotikapreparat.

Life science-industrin behöver investera i forskning och utveckling av nya antibiotika, nya diagnostiska redskap samt antibiotikafria alternativ som behandling vid lindrigare infektioner.

Medicintekniska produkter har möjlighet att komplettera eller ersätta antibiotika och andra läkemedel, då de når sin fulla effekt utan hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metabola medel. Produkterna ska dock visas ha en klinisk nytta som är större än den kliniska risken, och användningen ska vara uppbackad av klinisk evidens.

Den nya förordningen om medicintekniska produkter som började gälla i maj 2021 ställer ökade och tydligare krav på säkerhet och effektivitet [3]. Sedan juli 2021 övervakar Läkemedelsverket samtliga medicintekniska prövningar.

Antibiotikabarometern (en enkät som riktas till allmänhet och läkare två gånger årligen) visar att 12 procent av patienterna kräver antibiotika även om läkaren är tveksam till behandling, medan 20 procent ifrågasätter om de verkligen behöver de antibiotika som förskrivs [4]. Hos den unga generationen, särskilt hos de unga kvinnorna, finns en stor medvetenhet kring resistensproblematiken samt antibiotikas påverkan på mikrobiom i tarm och underliv [4, 5].

Utöver att endast förskriva antibiotika när det krävs, och anmäla antibiotikaresistens till smittskyddsläkare, har vi som vårdgivare en pedagogisk roll att spela.

  • Hur talar vi om antibiotika, resistens och förebyggande av infektioner med patienter och anhöriga?
  • Vilken inställning har vi till antibiotikafria behandlingsmetoder?

Life science-industrin har varit mycket aktiv i att ta fram alternativ till antibiotika, men dessa produkter möts ofta av en konservativ skepsis från professionen.

Vi läkare har ett ansvar att informera våra patienter i de fall där antibiotika är helt nödvändig. Men vi måste också öka vår kunskap om alternativ till antibiotika, delta i kliniska studier av medicintekniska produkter och rekommendera de antibiotikafria alternativ som står till buds.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Rebecka Kaplan Sturk har anlitats som föreläsare och skribent av Karo Pharma AB, Pharmiva AB, Apotekarsocieteten, Läkemedelsakademin respektive Merck Serono och är medlem i rådgivande kommitté för Peptonic Medical AB.