Det är av stor vikt att vårdpersonal och allmänheten har tillgång till korrekt information om hur man kan bidra till minskad spridning av virus som sars-cov-2. Det är därför olyckligt att frågan om mun- och andningsskydd blivit så polariserad i Sverige.
Forskningsläget visar nu att användning av mun-/andningsskydd bidrar till minskad smittspridning. Vi anser att en utbredd användning av främst andningsskydd (FFP2-mask) har stor potential att såväl bromsa smittspridningen och dämpa belastningen på sjukvården som förkorta tiden då mer ingripande restriktioner är nödvändiga.
Sars-cov-2 smittar framför allt via större och mindre droppar från luftvägarna, inklusive aerosolpartiklar [1]. Att luftburen smitta via aerosol förekommer som smittväg för viruset stöds av smittspårnings- och laboratoriestudier [2-4].
De munskydd som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten i till exempel kollektivtrafiken uppfyller EU-standard (SS-EN 14683) gällande operationsmunskydd, men till skillnad från andningsskydd har de enbart krav på att förhindra stora droppar i utandningsluften. Krav på att masken ska vara tät mot läckage mellan kanterna och ansiktet saknas. En studie från Luleå universitet visar att denna typ av munskydd hindrar droppar från saliven att passera ut rakt framåt, men fann sidoläckage och att mindre partiklar kunde passera [5].
Andningsskydd som benämns FFP2 är utformade enligt EU-standarden SS-EN149 [6]. Högst 6 procent av partiklarna med medianstorlek 0,5 µm får penetrera maskens skyddsmaterial, och inläckaget får vara högst 11 procent. En glipa mellan ansikte och mask eller skägg kan avsevärt försämra filtereffektiviteten.
I stora delar av Europa ses nu ökad spridning av den nya virusvarianten omikron. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och Världshälsoorganisationen WHO har upprepat sina rekommendationer om användning av »face masks«, men inte specificerat vilken typ av mask som avses.
Att en bred användning av enklare munskydd kan minska spridningen av sars-cov-2 visas i en klusterrandomiserad studie från Bangladesh [7], troligen genom så kallad »source control« (smittrisken från bäraren minskar). Ett mer högkvalitativt skydd har potential att ge större effekt. Detta gäller exempelvis andningsskydd FFP2 eller FFP3 [8].
Det saknas jämförande studier gällande effekten på smittspridning av sars-cov-2 [9] av olika typer av masker utanför laboratorie- och vårdmiljöer. Forskare som använt detaljerade data från laboratoriestudier för att uppskatta vilken påverkan mun- respektive andningsskydd har fann dock en betydande risk för smitta hos två individer som samtalade på 3 meters avstånd om ingen bar mask och den ena var i smittsam fas. Risken sjönk med munskydd och var nära noll om båda bar andningsskydd (FFP2) på ett korrekt sätt [10].
Andningsskydd som FFP2 filtrerar aerosolpartiklar bättre och har ett lägre inläckage jämfört med munskydd. I Arbetsmiljöverkets föreskrift »Smittrisker« kategoriseras sars-cov-2 i riskklass 3, då viruset kan orsaka allvarlig sjukdom. I föreskriften anges att andningsskydd ska användas vid risk för allvarlig luftburen smitta. Det vore lämpligt att följa dessa direktiv i flera delar av samhället när smittspridningen är hög.
I Österrike och flera delstater i Tyskland är andningsskydd FFP2 obligatoriskt i offentliga miljöer, och dessutom subventionerat. För att minimera smittspridningen av sars-cov-2 i Sverige behöver åtgärder vidtas för att minska både dropp- och aerosolsmitta. Både socialt avstånd, mun-/andningsskydd och god ventilation är av vikt. Om vi kan bryta ett antal smittkedjor vinner vi viktig tid för att kunna minska trycket i vården och för att fler ska hinna få sin tredje dos.
Värt att notera är att en bruksanvisning medföljer alla andningsskydd, som beskriver hur skyddet tas på och av, täthetskontroll samt skötsel.