Replik. Jonis Rosenberg lyfter i en debattartikel i Läkartidningen fram brister gällande moderna, välfungerande IT-system i vården samt dålig kommunikation mellan olika system. Vi är överens om att det behövs en nationell standard för vårddata, men det behövs mer än så.

Centerpartiet antog hösten 2021 ett vård- och omsorgsprogram där behovet av en digitaliseringsreform särskilt lyftes fram. När all relevant information följer patienten mellan och över kommun- och regiongränser, från universitetssjukhuset till kommunens äldreboende eller från socialtjänsten till skolhälsan, öppnas helt nya möjligheter för vården och omsorgen. För de hundratusentals människor som har en komplex sjukdomsbild – ofta äldre, multi- eller kroniskt sjuka – skulle vården bli säkrare.

Vårdens medarbetare får IT-stöd som gör det möjligt att individanpassa vården samt garantera jämlikhet och kvalitet för alla. Med hjälp av digitala verktyg kan de få beslutsstöd som visar vilka metoder, arbetssätt och behandlingar som fungerar bäst. Det sparas också tid och resurser om det blir möjligt att automatiskt koordinera vården för den enskilda patienten. Digitaliseringen gör det också möjligt för vården och omsorgen att bli alltmer lärande och snabbfotade organisationer.

För att detta ska bli verklighet krävs tre viktiga reformer:

  • Sverige måste etablera principer och standarder för kommunikation samt definitioner av medicinska data och hur de ska lagras och struktureras. Staten måste ställa krav på att vård- och omsorgsgivarnas inköp följer etablerade öppna standarder. Det ska inte gå att hamna i en situation där leverantörer av medicinsk utrustning, journalsystem och andra verktyg »låser in« beställaren i system som inte kan kommunicera med andra system.
  • Alla offentliga vård- och omsorgsgivare måste kopplas samman i ett nätverk. Detta förutsätter att det finns en aktör med överblick över hela landet och med förmåga att leda ett arbete som omfattar alla kommuner och regioner.
  • Med gemensamma standarder och ett nätverk på plats kan staten bygga upp e-hälsokonton för alla invånare som ger sitt medgivande. Heltäckande e-hälsokonton som samlar journaler och relevant medicinsk information ger individen makt och inblick i sin egen vård och omsorg. I e-hälsokontot ska individen kunna föra in egen information som kan vara av värde i mötet med vården, men även ges makten att välja vilken information som ska vara tillgänglig för vårdgivare.

Digitaliseringen av sjukvården är avgörande för att öka effektiviteten, förbättra kvaliteten samt förstärka den personliga integriteten, tillgängligheten och individens makt över den information som delas. Digitaliseringen ger möjlighet till individanpassning, och att kunna följa patienter genom olika vårdinrättningar samt använda medicinsk information i förbättringsarbetet är något av det viktigaste som kan göras för en mer jämställd vård.