Det saknas en nationell strategi för att underlätta för läkare med examen utanför EU/EES att få godkänt på det medicinska kunskapsprovet, som många uppfattar som ett svårt och ibland oöverstigligt hinder. 2018 togs dock ett initiativ av Arbetsförmedlingen, Region Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet att skapa ett utbildningsprogram för denna grupp läkare, som länge försökt få tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Från början riktades programmet till boende i Region Skåne, men då det vid varje tillfälle kom ett hundratal ansökningar från övriga delar av landet utökades upptagningsområdet.

Utbildningen består av heltidsstudier under 16 veckor, och målet är att deltagarna ska bli bättre rustade för det medicinska kunskapsprovet och kunna nå ett godkänt resultat. Studierna genomförs på svenska, och de första veckorna ingår ett utbildningspaket ägnat åt att förstå och tolka språket i frågor som förekommer i kunskapsprovet. Upplägget har successivt utvecklats på basen av synpunkter från deltagare och lärare. Flertalet av kursdeltagarna bär med sig stor kunskap och erfarenhet inom olika områden som de uppmanas att dela med sig av.

De två avslutande veckorna ägnas åt den andra delen av det medicinska kunskapsprovet. Genom att studera tidigare kunskapsfrågor får deltagarna möjlighet att upptäcka eventuella kunskapsluckor. Man diskuterar även olika vårdnivåer i Sverige, på vilken nivå patienter med olika frågeställningar handläggs samt rutiner kring remittering. En dag vigs åt kritisk granskning av en vetenskaplig artikel.

Kursen drivs av pensionerade läkare som ansvarar för kvalitetssäkring av undervisningen. Större delen av undervisning och handledning utförs av läkarstudenter på termin 8–11. Uppdraget är förenat med vissa utmaningar:

  • Deltagarna har ofta slutfört sin medicinska utbildning för flera år sedan. Många har varit på flykt eller resande fot och inte haft möjlighet att vidmakthålla sina medicinska kunskaper. Flera har också svåra trauman i bagaget som påverkar möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen.
  • En majoritet har fått sin medicinska utbildning i Mellanöstern, forna Östeuropa eller ryska delrepubliker. Den enskilt största gruppen är utbildad i Syrien. De flesta har gått en utbildning som varit centrerad kring föreläsare, utan aktivt deltagande av studenterna. I många fall bedrevs utbildning utanför sjukvården och patientkontakten var ofta begränsad.
  • Kurslitteraturen återspeglar oftast en annan medicinsk tradition än den vi är vana vid, och litteratur på engelska förekom sällan.

137 läkare med examen utanför EU/EES har genomfört kursen: 25 har fått godkänt på kunskapsprovet, 64 har blivit underkända och 48 har valt att inte delta. De 25 godkända läkarna har ansökt om provtjänstgöring och – efter godkänt praktiskt prov – ansökt om AT- tjänst eller legitimation.

Trots utmaningen med deltagarnas olika förutsättningar och svårigheter att frigöra lärarresurser har vi kunnat genomföra kursen varje termin sedan starten hösten 2018. Det har gått tack vare att flera läkare som varit nära pensionen kunnat ta på sig uppdraget.

Tyngdpunkten i undervisningen har legat hos studenter på termin 8–11, som med dagsfärsk kunskap haft lätt för att anta utmaningar samt anpassa pedagogik och handledning efter deltagarnas behov. Studenterna har i sin tur fått värdefull kunskap som bör ha stort värde i deras kliniska arbete. De har också kunnat knyta kontakter med framtida kollegor och ge svensk hälso- och sjukvård ett ansikte.

Under vårterminen 2020 övergick vi på grund av coronapandemin till digital undervisning, vilket upplevdes som en stor försämring av de flesta deltagare. Detta kan vara viktigt att ta hänsyn till i planering av framtida utbildningar.