Replik. Svenska läkaresällskapets (SLS) ställning som läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation utan politiska, fackliga och religiösa bindningar medför stor frihet att driva frågor utifrån våra kärnvärden. Vi behöver inte ta hänsyn till om våra ställningstaganden kan misshaga eller behaga den ena eller den andra politiska grupperingen. Att SLS har denna frihet och utnyttjar den, även under ett valår, tycks irritera författarna till en debattartikel i Läkartidningen (se länk nedan).
SLS har för närvarande tre prioriterade frågeområden som är förankrade i en medlemsenkät och beslutade av SLS fullmäktige [1]. Ett av dessa prioriterade områden är vård efter behov (övriga berör läkares fortbildning och en stärkt roll för läkare i sjukvårdens styrning).
Den växande oreglerade marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar utmanar den lagfästa principen om behovsstyrd sjukvård. Dessa privata försäkringar, som delvis överlappar det offentliga vårderbjudandet, erbjuds vanligen till personer som har en anställning och som jämfört med befolkningen som helhet löper mindre risker för svår sjukdom och för att ha eller få stora medicinska vårdbehov.
Försäkringarna marknadsförs främst med att den som tecknar en försäkring får snabbare tillgång till specialistvård. Den privat försäkrade ställs därmed utanför prioriteringsordningen, enligt vilken större vårdbehov ska ges företräde framför mindre vårdbehov.
SLS delar debattörernas åsikt att »det är angeläget att fundera över vilka spelregler som ska gälla« på detta område. Det var det som utredningen om privata sjukförsäkringar (S 2020:13) [2] fick i uppdrag att göra, och det som utredningen borde ha gjort. Tyvärr blev det inte så – några seriösa förslag att reglera den privata sjukförsäkringsmarknaden utreddes aldrig. Detta föranledde SLS att i sitt remissvar protestera [3].
Vi är givetvis medvetna om att detta är en svår materia som, frånsett den politiska laddning som debattörerna gör sig till talespersoner för, även inbegriper lagreglering på flera olika områden. Just därför behövs statligt offentligt utredande, med både ett etiskt och ett vetenskapligt perspektiv på frågan. Därför ser SLS det som positivt när ministern tillsätter en ny utredning med tydligare direktiv som förhoppningsvis ska vara lätta att tolka.
Vad SLS kommer att anse om denna utredning och dess resultat är självfallet ännu en öppen fråga som vi får återkomma till när betänkandet publicerats.
Läs debattartikeln:
Läkaresällskapet fel ute om privata vårdförsäkringar
Referenser
- Svenska läkaresällskapet. Fullmäktigemöte 2021. Separat bilaga 6. Bilaga till p. 14. Verksamhetsplanen 2021–2022.
- S 2020:13. Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar. Stockholm: Socialdepartementet; 2020.
- Svenska läkaresällskapet. Remissvar: Reglering av privata sjukförsäkringar – ökad kunskap och kontroll SOU 2021:80 (S2021/06996/FS). 2 feb 2022.
Det verkar som om SLS glömmer att det finns flera olika typer av remisser och att remisser ska enligt lag behandlas lika.
Den vanligaste remissen är från en kollega inom den offentliga vården.
Men det finns även möjlighet till så kallad egenremiss, patienten skriver sin egen remiss till den offentliga vården.
En sådan egenremiss ska behandlas och prioriteras på samma sätt som en remiss från den offentliga vården.
Det handlar om att fritt val av vård är en rättighet enligt Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (vanligen förkortad EURS) artikel 45 om fri rörlighet av varor och tjänster inom EU 1 där sjukvård ingår bland tjänster.
Samma sak gäller remisser från privata vårdgivare.
Alla patienter, oavsett om patienten söker själv eller skriver en egenremiss eller får remiss från egna regionen eller annan (privat eller offentlig) vårdgivare, ska behandlas på samma sätt i enlighet med lag.
Det finns alltså ingen skillnad mellan patienter oavsett hur patienten kommer till den offentliga sjukvården.
Den privata vården utförs inte inom den offentliga vården utan är ett extra komplement till den offentliga vården och som betalas av patienten själv (många gånger via lägre lön). Samtidigt ger den privatfinansierade vården en avlastning av den offentliga vården eftersom den mesta privata vården inte resulterar i remiss till annan (offentlig) vårdgivare.
Jag anser att även SLS ska ha sjukvårdens lagstiftning som grund för sina uttalanden i stället för att ”råka” bli PK (PK uttyds som Politiskt Korrekt eller Politiskt Korrupt där likhetstecken kan sättas mellan uttrycken).
Att ni fortfarande orkar hålla emot den delvis ideologidrivna, men framförallt särintressdrivna och massiva urholkningen av ett vårdsystem som bygger på vetenskap och yrkesetik gör mig stolt som kollega och medlem av SLS. Att inte ge upp att framföra sakliga och evidensbaserade argument i en debatt där lobbyorganisationer som Timbro använder sig av alla retorisk-sofistiska knep för att framställa en icke-behovsstyrd vård som något allmänt önskvärt förtjänar tacksamhet och beundran.
Jag kan bara tala för barnmedicin, men i Stockholm har icke-behovsstyrd vård (aka ”vårdval” barn) bl a lett till att vi som barnläkare som jobbar på regionens barnsjukhus headhuntas och erbjuds månadslöner på en barnmottagning som hamnar på den dubbla lönen av t ex en erfaren överläkare inom barnonkologi. Att båda löner betalas ur samma pott skattepengar är frånstötande. Man omfördelar resurser från de barnen med störst vårdbehov (som tas hand om på barnsjukhus) till dem med lägre behov.
Vård efter behov är en princip som står rätt i linje med vår första princip som läkare: primum non nocere. Vi ska inte skada patienter, inte med onödig vård och inte heller med försenad eller utebliven vård.
Inom ögonsjukvård finns det större skillnader mellan offentlig vård i olika regioner än mellan försäkringsfinansierad vård och offentlig vård i Stockholm.
Är det rätt att patienter skadas av fördröjd eller utebliven vård i Norrbotten samtidigt som samma patienter i Stockholm har snabb tillgång till vården?
Är det rätt att äldre, sjuka patienter får vänta på vård i Norrbotten när patienter som är nog unga, friska och förmögna kan resa till andra regioner för vård?
Givetvis ska SLS svara på remisser. Men energin i protester och debattartiklar bör läggas på de frågor som har störst påverkan på vård efter behov för hela Sverige. Om ni lyfter blicken och vågar diskutera de större frågorna, har ni möjlighet att arbeta för målet om vård efter behov och samtidigt förstärka läkarnas roll i sjukvårdens styrning. Våga styra agendan! Just nu är ni brickor i ett spel för galleriet.
