Replik. Det är vänligt av Josef Milerad att i sitt debattinlägg i Läkartidningen gällande skolhälsovården [1] kalla mig barnrättsaktivist. En skolöverläkare ska säkerställa barns rätt till vård och rätt bemötande i skolan utifrån deras unika identitet.

Om inte läkarprofessionen står upp för barns rätt att få medicinska sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD upptäckta, samt kämpar för att upprätthålla preventiva medicinska insatser i skolan, vem står då på barnens sida?

Det som gör mig djupt bekymrad är att han på flera ställen i debattartikeln använder benämningen »skolhälsovård«. Problemet är att detta uppdrag inte längre finns. Ordet »vård« har nämligen tagits bort ur alla skolförfattningar. Det finns alltså ingen skolhälsovård. Denna faktainformation gällande skollagen [2, 3] har tyvärr fortfarande inte nått ut brett.

Samtidigt har Socialstyrelsen bevisligen än i dag ett vetenskapligt råd i skolhälsovård [1], trots att vårduppdraget i skolhälsan är borttaget. Myndigheten borde i stället ha ett vetenskapligt råd för det som ersatt skolhälsovården, det vill säga elevhälsans medicinska insats (EMI).

Chef för elevhälsans medicinska insats är alltid rektor, och verksamheten behöver inte ledas av någon med medicinsk kompetens (skolsköterska eller skolläkare) utan alla personalkategorier kan få ledningsansvar för EMI. De fel som chefer för EMI kan begå på grund av att de saknar medicinsk utbildning kan de därmed inte lastas för. Mycket sällan leds EMI av skolsköterska och än mer sällan av en skolläkare.

Oroar sig inte Socialstyrelsen, Ivo och andra myndigheter över den nya verkligheten? Från och med 2011 går medicinska författningar, direktiv från Folkhälsomyndigheten, till en icke medicinskt utbildad person inom skolan (rektorn), som under sig har en elevhälsa som kan ledas av professioner som saknar vårduppdraget. Endast läkare har ett vårduppdrag, men det finns alltså inget krav på att skolläkaren ska leda EMI.

Socialstyrelsen förtydligar detta faktum i sitt slutbetänkande (SOU 2021:78, sidan 144) [4], där det står att elevhälsans medicinska insats (EMI) inte ingår, då myndigheten slagit fast att primärvården (och därmed barns hälsa mellan 6 och 20 års ålder) inte ingår i betänkandet.

Finland har, till skillnad från Sverige, kvar skolhälsovården med skolläkare som gör klassundersökningar i alla skolor, men uppdraget ligger på primärvården. Det betyder att det i Finland är skolhälsovården som är första linjens vård, vilket betyder att den ska lösa psykosociala problem hos eleverna och lärare får vara lärare.