Replik. Författarna till ett debattinlägg i Läkartidningen [1] anser att Läkarförbundet »svängt totalt i frågan om privata sjukförsäkringar«. Vår inställning har dock inte förändrats – vi vill se en solidariskt finansierad sjukvård via skattsedeln där sjukast går före.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är entydig. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Medicinsk prioritering ska alltid väga tyngst i bedömningen av vem som ska få del av vårdens resurser. Detta är utan tvivel en av grundpelarna som hela Sveriges läkarförbunds verksamhet vilar på.

Dagens vårdsystem innebär stora regionala skillnader i tillgänglighet till vård, och den offentligt finansierade vården har svårt att klara sitt nuvarande uppdrag. Den regionala indelningen och bristerna i nationell samordning av offentliga resurser, samtidigt som man styr och följer upp via arbetsgivarorganisationen SKR och inte via myndigheter med offentlighetsprincip.

Vår slutsats är att intresset för privata sjukförsäkringar växer i takt med att misstron på att vården klarar sitt uppdrag ökar. Alltmer frekventa larmrapporter i medierna har tydliggjort brister i dagens organisation, men har tyvärr samtidigt minskat förtroendet för att vården klarar uppdraget. Detta trots heroiska insatser av vårdpersonal som under pandemin burit den kanske tyngsta bördan i en av de största utmaningarna som det svenska samhället behövt hantera.

Privata sjukvårdsförsäkringar är ett symtom på bristerna inom vården snarare än en orsak till bristande tillit till vårdens möjlighet att lösa sitt uppdrag.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport [2] på ett balanserat sätt vägt risker och möjligheter med privata sjukvårdsförsäkringar, vilket också regeringens utredning [3] baserar en stor del av sitt resonemang på. Möjligheterna med en ökad mängd utförare, som på flera sätt kan bidra till finansiering och utveckling av vården, måste vägas mot risken för att den grundläggande lagparagrafen om vård på lika villkor inte uppfylls.

Även om det finns beskrivningar av undanträngning på individnivå är det svårt att visa de övergripande effekterna. Det är en komplicerad situation som behöver belysas från flera håll för att skapa en nyanserad bild. Båda utredningarna landar i slutsatsen att det inte entydigt går att uttala sig om hur patienter inom den offentligt finansierade vården påverkas. Läkarförbundet välkomnar naturligtvis en oberoende och balanserad undersökning av effekterna som privata sjukvårdsförsäkringar har på vårdsystemet.

Förtroendet för vårdens personal är stort, men tilltron till att vårdens organisation klarar sitt uppdrag sviktar. Läkarförbundet har konsekvent efterfrågat en primärvårdsreform med krav på fast läkare med ett rimligt uppdrag och fler vårdplatser som kan möta det behov som finns, samlat inom ramen för en bättre styrning av vården genom myndigheter med offentlighetsprincip som kan fördela resurser nationellt och följa upp vårdens resultat.

Genom att lyssna på professionen och dem som fattar dagliga beslut i verksamheten kan vi lösa vårdens utmaningar och samtidigt återskapa förlorad tilltro.

Läs debattinlägget:
Privata sjukförsäkringar: Ofattbar helomvändning av SLF