Trots att det, när detta skrivs, gått två månader sedan invasionen av Ukraina har många internationella läkemedelsbolag fortfarande kvar verksamhet i Ryssland.

Samtidigt har över 750 internationella bolag lämnat eller stängt ned sin verksamhet i Ryssland, enligt Yale School of Management [1]. I denna grupp återfinns stora bolag som Apple, Ikea, Netflix, Nokia och Sony. De har gjort bedömningen att de inte har råd att solka ned sitt rykte.

Längst ned på Yales lista finns även bolag som köper tid och inte har avslutat sin verksamhet helt. I denna grupp återfinns flera internationella läkemedelsbolag. De har i de flesta fall stoppat kliniska studier och marknadsföring, men har kvar produktionen i Ryssland. Det gäller bolag som AstraZeneca, Bayer, Glaxo Smith Kline, Johnson & Johnson, Merck och Sanofi. Däremot har Boehringer Ingelheim tagit ett större steg: de har bara kvar importverksamhet och rankas därför högre på Yales lista.

De kvarvarande läkemedelsbolagen anger på sina egna webbplatser att deras verksamhet inte är utsatt för internationella sanktioner, och hänvisar också till att de måste leverera läkemedel till sjukvården i Ryssland. De framhåller också att de bidrar på olika sätt till ukrainska hjälporganisationer.

Vi kan som förskrivare, och i kontakter med läkemedelsbolagen, förmå dem att ta ytterligare steg för att avveckla sin verksamhet i Ryssland. Som förskrivare bör vi alltid ta hänsyn till vad som rekommenderas och att det sker byten av generika på apoteket.

Vi har en fri förskrivningsrätt i Sverige och kan exempelvis välja inhalationsläkemedel som inte kommer från bolag som enligt Yales lista har kvar sin produktion i Ryssland. Liknande val kan göras när det gäller andra läkemedelsgrupper. Vi behöver inte heller delta i utbildningar eller forskningssamarbeten med de bolag som har kvar sin produktion i Ryssland.