Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som omfattar bland annat öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och andra forskningsprodukter, som data och kod som använts för att bearbeta och analysera data. Öppen vetenskap förbättrar möjligheterna att kritiskt granska, återanvända och utnyttja tidigare metoder och forskningsresultat. Sådan transparens är en viktig aspekt av forskningens trovärdighet och integritet.

Ett exempel är registrering av kliniska prövningar, som gör det möjligt att se hur en studie planerades inför genomförandet, vilket kan exponera eventuella avvikelser från den ursprungliga planen.

Ur ett forskarperspektiv kan öppen vetenskap ge ökat förtroende, bättre möjligheter för internationellt samarbete, större genomslag och bättre möjlighet att realisera »den tredje uppgiften«, det vill säga att forskningsrön kan användas i olika delar av samhället. Öppen vetenskap är också ett steg mot demokratisering av vetenskapen och bidrar till att göra kunskapens frukter tillgängliga för alla, också i låginkomstländer.

I Sverige har regeringen gett högskolesektorn i uppdrag att genomföra en omställning till öppen vetenskap till 2026, med målsättningen att forskningsresultat, inklusive data, ska publiceras »så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt« [1]. Detta synsätt avser att undanröja upplevda motsättningar mellan öppen vetenskap och skydd av immateriella rättigheter eller forskningspersoners integritet. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram en nationell plan för öppen vetenskap [2].

Ett steg för att förbättra forskningens transparens är att mäta förekomsten av öppna forskningspraktiker. Vi har nyligen undersökt flera indikatorer för transparens: öppen tillgång till kod och data, deklaration av jäv och finansieringsinformation samt förhandsregistrering.

Med hjälp av olika metoder för automatisk textanalys (text mining) [3] som applicerats på publikationer med öppen tillgång i Pubmed Central [4] har vi tagit fram tidsserier för indikatorerna. Metoden är inte heltäckande eller fullt representativ – vi väntar oss att öppna forskningspraktiker är överskattade, då artiklar publicerade med öppen tillgång kan väntas vara mer transparenta. Trots det är trenden av intresse och ett ungefärligt estimat.

Karolinska institutet (KI) jämfördes med universiteten i Lund och Stanford, och vi kunde då observera en sakta stigande trend (från låga nivåer) för öppen tillgång till data och kod samt förhandsregistrering under de senaste 5 åren. Deklaration av jäv och finansieringsinformation förekom i runt 90 procent av artiklarna och nivån höll sig stabil över tid.

KI har tillsatt en arbetsgrupp för öppen vetenskap som ska ta fram en handlingsplan. Dessutom har stödfunktioner inrättats för att hjälpa KI:s forskare med registrering och rapportering av kliniska prövningar, och de indikatorer som tagits fram ska följas upp även på institutionsnivå. Det är nödvändigt att se över mekanismer som motverkar öppna praktiker (exempelvis utvärderingssystem som lägger alltför stor vikt vid impaktfaktorer), samtidigt som vi behöver stödja forskarkollegiets egna initiativ.

Öppna forskningspraktiker förstärker forskningens reproducerbarhet och trovärdighet, vilket är av betydelse inte minst i en tid när vetenskapliga sanningar ifrågasätts och »fake news« sprids i traditionella och alternativa mediekanaler. Det finns ett starkt egenintresse för lärosäten i att förbättra forskningens transparens. Öppen vetenskap kan leda till mer trovärdig forskning med större genomslag och därmed bättre förutsättningar för att bidra positivt till människors hälsa.