Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism [1] är både ambitiösa och nydanande.

Myndigheten rekommenderar tidiga stödinsatser för att minska svårigheterna för personer som misstänks kunna utveckla ADHD och autism. Detta poängteras och är ett viktigt budskap i riktlinjerna. Det ska inte krävas en diagnos för att man ska kunna få stödinsatser. Därför rekommenderas också att personer efter avslutad utredning, oavsett om diagnos kan ställas eller inte, får fortsatt stöd.

Denna nedtoning av diagnosens betydelse är en attitydförändring som många länge väntat på. Tyvärr drar man i riktlinjerna dock inte den självklara slutsatsen av detta.

Det är inte diagnosen som motiverar insatserna utan funktionsvariationen. Diagnosen ADHD är en sammanfattning av hur en person med sin funktionsvariation reagerat på sin uppväxtmiljö. Funktionsvariationen kan vara medfödd/genetisk eller orsakad av hjärnskada. Diagnosen är inte medfödd, utan en effekt av funktionsvariationen satt i relation till i sin kravmiljö.

Det är nödvändigt att utveckla ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt när personer utreds för misstänkt ADHD. Då beskrivs varje persons färdigheter och specifika svårigheter för att kunna skapa förutsättningar för en tillvaro där personens färdigheter används och svårigheter kompenseras.

Genom att karakterisera personen utifrån detta förhållnings- och arbetssätt lyfts inte bara svårigheter utan även resurser hos personen, familjen och dess omgivning fram och kan ge underlag för en positiv åtgärdsplan.

I det medicinska förhållnings- och arbetssättet poängteras de specifika svårigheterna och deras förklaringsbakgrund i en diagnos. Liten hänsyn tas till personens och omgivningens resurser. Detta leder oftast inte fram till en bra och stödjande åtgärdsplan.

I riktlinjerna för utredning som kan leda fram till diagnos bör, förutom insats av läkare och psykolog, behovet av pedagogiska och sociala resurser lyftas fram. Detta för att kunna skapa bättre förutsättningar för en bred individuell behovsbeskrivning som kan kopplas till en fungerande åtgärdsplan.