Lars G Burman och Claes Schalén [1] lanserar i en kommentar till vår artikel i Läkartidningen, »Från rött till grönt efter tio år med Strama i Västra Götaland« [2], hypotesen att »den svenska policyn att avvakta med antibiotika vid covid-19 lett till ökad morbiditet och mortalitet« och refererar till pneumokockvaccin, kolesterolsyntes och »bakteriella molekyler i plasma«.

Vår artikel handlade inte om antibiotikaanvändning vid en specifik diagnos eller handläggning av patienter med covid-19 utan om Stramaarbete i Västra Götaland under 10 års tid [2]. Vi beskrev strategier för att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning, och lyfte bland annat fram följsamhet till riktlinjer för antibiotikaanvändning som viktigt. Denna ökade följsamhet har resulterat i en nedgång i förskrivningen av antal antibiotikarecept under en lång rad år, och beror inte på att någon »pressat ned bruket av antibiotika«.

Lars G Burman och Claes Schalén noterar att nedgången fortsatt under covid-pandemin, och spekulerar i att detta lett till ökad morbiditet och mortalitet. Vi vill tydliggöra att förskrivning av antibiotika på recept handlar om antibiotikaanvändning i öppenvård, inte till inneliggande patienter på sjukhus. Den accentuerade nedgången av antibiotikaförskrivningen under pandemin (2020 och 2021) berodde till stor del på omställd vård med minskat antal vårdkontakter och åtgärder mot pandemin med färre luftvägsinfektioner [3].

Det är värt att poängtera att Strama VG inte är ansvarigt för antibiotikariktlinjer, utan dessa författas av olika expertkommittéer. Det är möjligt att Lars G Burman och Claes Schalén avser Nationella Strama i sin diskussion. Rekommendationer i Stramas nationella antibiotikaapp [4] avseende primärvård baseras på sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner sammanställda av Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Nationell arbetsgrupp Strama.

Fullständiga behandlingsrekommendationer är publicerade av Läkemedelsverket och finns på www.lakemedelsverket.se.  I dessa rekommendationer finns inget om antibiotikaanvändning vid covid-19. Avseende användning av antibiotika vid covid-19 vid sjukhusvård finns följande rekommendation i Strama-appen under »Sjukhus«: »Patient med konstaterad/misstänkt covid-19 som försämras en bit in i förloppet (5–10 dagar) skall bedömas akut kliniskt då det ofta är tecken på svår utveckling av sjukdomen och inte en bakteriell sekundärinfektion. Även trombossjukdom måste då värderas. Vid behandling på sjukhus av patient med konstaterad covid-19 har antibiotika i allmänhet ingen plats i behandlingen.«

Vidare finns ett nationellt vårdprogram om covid-19 framtaget av Svenska infektionsläkarföreningen [5]. Där finns följande rekommendation: »Samtidig bakteriell infektion är ovanlig vid covid-19 tidigt i förloppet varför antibiotikabehandling sällan är indicerat initialt men bredspektrumantibiotika kan övervägas vid svår infektion där det inte går att utesluta samtidig bakteriell infektion«.

Strama VG har ingen egen antibiotikapolicy avseende covid-19 som avviker från nationella riktlinjer. Vi följer rekommendationerna från nationella expertorgan som avråder från antibiotikaanvändning vid virala infektioner.

Läs debattinlägget:
Strama underskattade behovet av antibiotika under pandemin