Drygt hälften av alla högskolestuderande arbetar parallellt med sina studier, men ytterst få känner till exakt hur fribeloppet fungerar. Centrala studiestödsnämnden (CSN) gjorde en undersökning tidigare i år där 25 procent av de svarande uppgav att de inte har koll på fribeloppets funktion [1]. 7 av 10 kände exempelvis inte till att inkomster från lägenhetsförsäljning eller aktieutdelning räknas in i summan.

Att fribeloppet kopplas till bruttoinkomsten, och inte till den summa som betalas ut i lön, kan tyckas självklart. Men detta är något som inte ens flertalet av SLF students lokala styrelsemedlemmar är medvetna om.

Ytterligare en viktig punkt som många missar är att taxerad inkomst räknas till den period då lönen betalas ut och inte till den tid du arbetat. Lönen för en timanställning under juni månad betalas oftast ut i juli. Inkomsten räknas därmed in i kalenderhalvår två, det vill säga 1 juli–31 december.

Viktigast av allt är att CSN kontrollerar din registrerade inkomst retroaktivt och jämför med Skatteverkets beslut om slutgiltig skatt [2]. Är den registrerade inkomsten högre än vad du tidigare meddelat kommer krav på återbetalning. CSN är dessutom skyldigt att polisanmäla vid eventuell misstanke om bidragsbrott.

Grundtanken med fribeloppet är att sätta rimliga ramar: den studerande ska inte »lockas« att »arbeta för mycket«, då det primära fokuset ska vara att klara av pågående studier. Den som både vill och kan jobba ska alltså inte kunna utnyttja lån och bidrag.

Under sommarens tänkta ledighet befinner sig de allra flesta studenter utanför sin aktiva studieperiod. Utan pågående studier eller obligatoriska moment fråntas man rätten att söka bidrag och/eller studielån. Detta leder till att många tvingas arbeta under ledigheten.

Som blivande läkare vill vi kunna förbereda oss för den ansvarstagande roll vi kommer att få. Många läkarstudenter väljer därför att skaffa sig så mycket klinisk erfarenhet som möjligt under sommaren. Detta leder till en knepig sits, eftersom den inarbetade lönen oftast äventyrar ansökan om ekonomiskt stöd från CSN. Om samtliga kursmoment är avklarade inför sommaren vore det rimligt att inkomster från sommarperioden inte påverkar hur mycket studiemedel man kan söka inför nästkommande termin.

På CSN:s hemsida uppmanas studenter som misstänker att de får en inkomst som överstiger angivet fribelopp under sommaren att i förväg ansöka om studiemedel för färre veckor, alternativt lägga sig på en lägre studietakt |2]. Problemet för läkarstudenter är att läkarlinjen har en tydlig läroplan och ordningsföljd – att lägga till eller ta bort valbara kurser är oftast inte möjligt.

Vid SLF students årsmöte i november 2022 fick SLF student Stockholm med sig majoriteten av rösterna för två motioner som belyser problemen. Vi vill att

  • SLF student på sin webbplats informerar om regler och vad som är viktigt att tänka på gällande inkomster och fribeloppet
  • Sveriges läkarförbund verkar för att fribeloppet endast ska innefatta inkomster läkarstudenter får under de perioder de har möjlighet att aktivt söka stöd från CSN.

Styrelsen vill på detta sätt sprida kunskap om problemen med fribeloppet och studiemedlens utformning. Förhoppningsvis finns möjlighet till diskussioner med Saco för att försöka få till en lösning på detta en gång för alla.