Det nya 6-åriga läkarprogrammet kommer att ha ersatt det gamla i maj 2027: allmäntjänstgöring (AT) ersätts av bastjänstgöring (BT), grundutbildningen blir legitimationsgrundande [1] och universiteten blir ensamma huvudmän. Omställningen ställer höga krav på lärosätena, och på många håll pågår ett intensivt arbete med att uppdatera och revidera lärandemoment och målbeskrivningar.

Läkarprogrammet ska på ett tydligare sätt vara kompetens- och progressionsbaserat. Progressionsbedömningen kommer till stor del att bygga på EPA (entrustable professional activities) eller handledarobservationer [2, 3], vilka utgör en viktig kärna för att tydligare kunna mäta progression i de kliniska momenten. Vissa ämnesområden, exempelvis medicinsk etik, är dock svårare att mäta med enbart observationer.

Professionell utveckling (PU) är ett övergripande begrepp för de ämnesövergripande professionella kunskaper, förmågor och förhållningssätt som läkarstudenter och läkare behöver inhämta och utveckla för sin yrkesidentitet. Alla lärosäten har ett definierat PU-område för medicinsk etik eller etiskt förhållningssätt.

Vi har sammanställt ett förslag till uppdaterad målbeskrivning för medicinsk etik på det nya läkarprogrammet som förtydligar och utvecklar befintliga lärandemål och som på ett tydligare sätt skapar en länk till BT (Figur 1). Tilläggas bör att målbeskrivningen som berör BT och specialiseringstjänstgöring (ST) bara inkluderar två delmål [4]. I vårt utkast har vi utgått från de lärandemål som implementerats i högskoleförordningen (2019) [5, 6]. Följande mål berör etik:

  • Kunskap och förståelse. För läkarexamen ska studenten visa kunskap om etiska principer inom hälso- och sjukvården och inom forsknings- och utvecklingsarbete.
  • Värderingsförmåga och förhållningssätt. För läkarexamen ska studenten visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten och särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga rättigheterna.

Dessa mål integrerar även vetenskapligt förhållningssätt och mänskliga rättigheter, men de skulle behöva utvecklas och förtydligas på ett sätt som ger tydligare vägledning för läkarstudenter, lärare samt termins- och kursledare.

I remissrundan om den nya läkarutbildningen skrev Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik att »etiken tenderar att reduceras till etiska principer, medan kunskap om och förmåga till etisk reflektion och resonerande är minst lika viktigt« [7]. Vi håller med. Eftersom medicinsk etik utgör kärnan i klinisk verksamhet och är oerhört central vid forskning behöver målen specificeras, fördjupas och konkretiseras.

De lärandemål vi föreslår väver in viktiga aspekter på vad läkarstudenten bör bära med sig från grundutbildningen. Vi ville landa i mål som är kortfattade, lätta att förstå, enkla att återvända till under grundutbildningen och som kan fungera som förlaga för utveckling av den etiska kompetensen under hela läkarkarriären.

Målen ska kunna fungera som inspiration för att systematisera arbete och undervisning som berör etik inom hälso- och sjukvård, och läkare som är utbildade utanför Sverige skulle kunna använda dem för att bekanta sig med de etiska lärandemål som bör vara uppfyllda vid BT.

Vi som tagit fram målen har alla erfarenhet av undervisning i medicinsk etik och en bakgrund inom klinisk medicin och filosofi, vilket är en styrka för att skapa tvärvetenskaplig dialog och kompetensutbyte som gynnar fortsatt utveckling av läraktiviteter och examinationsformer.

Vi vill nu bjuda in till diskussion för att kunna förfina och vässa formuleringarna ytterligare. Lärandemålen ska därför betraktas som ett inlägg i debatten, och vi önskar återkoppling från hela läkarkåren. Det är trots allt våra gemensamma idéer om och synsätt på etiskt förhållningssätt som blir ledstjärnan för kommande generationers läkare.