Det gåtfulla postcovid-syndromet debatteras nu ofta i Läkartidningen. Att regioner stänger specialmottagningar beklagas, olika terapier föreslås och forskning efterlyses. Patienter med postakut covid-19-syndrom anses vara illa ute [1-5]. Spår av sars-cov-2 ses vid postcovid, men anses inte vara förklaringen [6].

Paradoxalt nog drabbas kvinnor (främst i medelåldern) minst tre gånger oftare av postcovid än män [7], trots att kvinnor samtidigt löper lägre risk för svår eller letal covid-19 enligt statistik från Socialstyrelsen. En rad studier visar att postcovid är kopplat till skada på många funktioner, organ och celler, såsom hormonproduktion, glukoskontroll, hjärna, hjärta, njurar, benmärg och olika blodkroppar.

Vi har i Läkartidningen hävdat att bakteriell koinfektion leder till att covid-19 aggraveras (»rebound«, fas 2) [7-10], och WHO anger i en kort video [11] att antibiotika ska ges om covid-19 inte går över eller förvärras, vilket är tecken på koinfektion. Vissa data pekar på att pneumokocker är orsak via toxinet pneumolysin, som perforerar kolesteroltäta öar i cellmembran (se figur i [12]), men även Staphylococcus aureus, Haemophilus influenzae och streptokocker kan tänkas utlösa fas 2 [7]. Ekologisk nisch för dessa bakterier är nasofarynx och nares.

Ett sannolikt scenario är att östrogen sänker halten av kolesterol i cellmembran och ger kvinnor i fertil ålder viss resistens mot kolesterolberoende bakteriella toxiner. Omvänt kan sannolikt läkning av skadade cellmembran efter svår covid försenas vid underskott av kolesterol och ge det mångfasetterade och utdragna efterförlopp vi kallar postcovid.

Bland 1,2 miljoner covid-19-patienter sågs postakut covid-19-syndrom hos 6,2 procent (kvinnor 10,6; män 5,4) [13]. Vanliga symtom var trötthet, humörsvängning eller värk (hos 3,7 procent), andningsbesvär (3,7 procent) och kognitiva problem (2,2 procent). Durationen var 9 månader (konfidensintervall [95KI] 7,9–10,0) hos sjukhusvårdade och 4 månader (95KI 3,6–4,6) hos övriga patienter. Sammantaget pekar data på att postcovid har god prognos.

Vid ett symposium som arrangerades i Stockholm i början av januari [14] framgick att självläkning verkar vara viktigast, medan resultaten av olika rehabiliteringsåtgärder varierar. Patienter med postcovid förbättras över tid, även om förlopp på 2 år beskrevs. Mötet bekräftar att det finns gott hopp för dessa patienter.