Enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av regeringens kommitté för främjande av fysisk aktivitet vill 8 av 10 svenskar hellre ha recept på fysisk aktivitet än läkemedel, och endast 1/10 var kritisk till fysisk aktivitet på recept (Far) [1]. Det finns därmed en stor potential för vården att förebygga och behandla flera av våra största folkhälsoproblem med hjälp av fysisk aktivitet, men trots att Far har starkt vetenskapligt stöd är metoden kraftigt underutnyttjad.

Nya objektiva mätmetoder har gett oss en bättre bild av hur mycket vi faktiskt rör oss. En studie på knappt 28 000 svenskar i övre medelåldern visar att vi sitter stilla i snitt 9–10 timmar om dagen [2]. Svenska ungdomar sitter stilla drygt 10 timmar och 5-åringar 9 timmar om dagen [3, 4]. Enligt färska mätningar har ungefär varannan arbetsför svensk nedsatt kondition [5]. Fysisk inaktivitet är en pandemi som hotar den fysiska och psykiska hälsan.

Nya epidemiologiska studier där fysisk aktivitetsnivå mätts med rörelsemätare visar att vi underskattat effekterna av fysisk aktivitet. En stor prospektiv brittisk studie visar att 10 000 steg om dagen kan kopplas till minskad risk för att drabbas av demens, drabbas eller avlida av cancer eller avlida i hjärt–kärlsjukdom samt minskad total dödlighet (50, 70, 80 respektive 60 procent minskad risk) [6, 7]. Att ökad fysisk aktivitet leder till signifikant minskning av depressiva symtom hos barn och ungdomar bekräftas i en färsk metaanalys av randomiserade kontrollerade interventionsstudier [8].

Sverige utarbetade redan på 1980-talet (som ett av de första länderna i världen) metoder för att hjälpa patienter till bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet [9]. En metaanalys visar att arbetssättet fungerar [10] samt uppfyller prioriterade åtgärder för att främja fysisk aktivitet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer [11]. Metoden är även utsedd till »best practice« inom EU [12]. Handboken Fyss är nu ett etablerat och viktigt kunskaps- och metodstöd vid främjande av fysisk aktivitet och förskrivning av Far [13].

Trots de positiva effekterna visar en rapport från Folkhälsomyndigheten att metoden fortfarande är kraftigt underutnyttjad och att det finns stora regionala skillnader [14]. De främsta orsakerna är brist på kunskap och tid. Många regioner saknar också rutiner och en tydlig struktur för förskrivning av Far.

Avsaknaden av ett enhetligt journalsystem gör att det saknas statistik över hur många recept som skrivs ut, för vilka diagnoser och av vem, vilket gör det svårt att följa upp och utvärdera arbetet samt ge metodstöd till vården. Bristen på enhetlig infrastruktur har också påpekats i en rapport om digitaliseringens möjligheter i framtidens välfärd [15].

Hälso- och sjukvårdspersonalen i Sverige är hårt belastad. Coronapandemin har inneburit extrema påfrestningar och även lett till att den fysiska aktivitetsnivån sjunkit ytterligare hos befolkningen. Det är därför glädjande att regeringen vill satsa på att främja hälsa och förebygga ohälsa bland annat genom ökad användning av Far i budgetpropositionen 2023.

För att få fler att utnyttja potentialen i fysisk aktivitet på recept föreslår vi att

  • undervisning om hälsoeffekter av fysisk aktivitet och Far läggs in i alla grundutbildningar för vårdpersonal
  • kontinuerlig vidareutbildning samt enkla rutiner och en tydlig struktur för arbetet med Far införs i alla regioner
  • initiativ tas till standardiserad information och IT-system som är interoperabla med olika journalsystem, för att kunna underlätta, följa upp och utvärdera Far.