Ofullständig rapportering av studier försämrar kunskapsläget

Kliniska prövningar är en grundläggande förutsättning för evidensbaserad medicin och har bidragit till enorma förbättringar av sjukvården inom snart sagt alla områden. Men inte alla resultat rapporteras, vilket kan leda till en snedvriden bild av kunskapsläget. När negativa resultat inte rapporteras kan behandlingar som saknar effekt eller är skadliga framstå som effektiva i systematiska översikter och metaanalyser.

Värdshälsoorganisationen (WHO) har deklarerat att resultat ska rapporteras senast inom 12 månader i det register där prövningen registrerats (exempelvis EU Clinical Trials Register, EUCTR, eller ClinicalTrials.gov) och senast inom 24 månader genom traditionell tidskriftspublicering [1]. Inom EU ska alla studier registrerade i EUCTR rapportera resultat senast efter 12 månader. I början av 2022 ersattes EUCTR av CTIS (Clinical Trials Information System) och därmed kommer möjligheterna att få ut data för uppföljning på nationell nivå att förbättras.

Endast några länder följer upp rapportering av registrerade kliniska prövningar systematiskt. I Tyskland visade en uppföljning av studier avslutade 2014–2019 att fler än hälften av studierna inte rapporterat resultat inom två år, och en tredjedel hade inte rapporterat resultat inom fem år [2]. Bristande rapportering undergräver kunskapsbasen för evidensbaserad medicin, är ett slöseri med resurser och leder till att de eventuella risker som patienter som deltar i studierna kan utsättas för inte vägs upp av kunskapsvinster.

Vi inleder nu ett stort nordiskt projekt för att systematiskt följa upp rapportering av resultat från registrerade kliniska prövningar där forskningshuvudmannen (sponsor/responsible party) är ett universitet med medicinsk fakultet eller ett universitetssjukhus. Samtliga kliniska prövningar i EUCTR och ClinicalTrials.gov som avslutats 2016–2019 inkluderas.

Data extraheras från registren och vår projektgrupp kommer att söka efter publikationer som matchar prövningar där resultat inte rapporterats i registren. Huvudutfall är andelen studier som rapporterar resultat och tid till rapportering. Vi kommer också att undersöka om rapporteringen skiljer sig mellan de nordiska länderna, mellan läkemedelsstudier och andra studier, industrisponsrade och icke industrisponsrade studier samt mellan fas 1-/2-studier jämfört med fas 3-/4-studier.

I uppföljande projekt planerar vi att undersöka indikatorer för transparens, reproducerbarhet och kvalitet. Vi kommer att dela våra data öppet för att möjliggöra vidare forskning och uppföljningar. Våra resultat kan ligga till grund för interventioner för att förbättra rapportering. Det fullständiga protokollet finns tillgängligt redan nu [3].

Projektet begränsas av tillgång till data: kliniska studier som inte registrerats omfattas inte av utvärderingen. I detta skede kommer vi inte heller att jämföra om rapporteringen är rättvisande i förhållande till de utfallsmått och metoder som registrerats.

Vi hoppas att vår studie kan väcka debatt om hur resultatrapportering bäst kan följas upp och stödjas. Lärdomar kan dras exempelvis av Danmark, där man börjat följa upp rapportering av kliniska prövningar [4].

Vårt fokus på forskningshuvudmän är avsett att centrera debatten till det strukturella ansvaret snarare än den enskilda forskarens. Vi vill arbeta tillsammans med intressenter i de nordiska länderna för att kunna utveckla och förbättra utbildning och stöd till kliniska forskare samt kunna få till uppföljning på institutionell och nationell nivå.