Slutreplik. »Vi utgår från det som står i inlämnade läkarintyg och annan dokumentation från vården. Vi tar likaså hänsyn till tidigare sjukdomshistoria som personen berättar om.« Så skriver Anna Lindblad, biträdande rättschef vid Migrationsverket, i en replik på vårt (sammanlagt 25 författare) debattinlägg i Läkartidningen [1, 2].

Tyvärr är det självmord efter avslag på asylansökan som föranlett vår debattartikel inte det enda fall där Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare inte beaktat läkarintyg och annan bevisning [3]. I en tidigare JO-anmälan framgår hur handläggaren underlåtit att ta hänsyn till bilagor [4]. Däremot är detta det enda kända fall där vi ser ett omedelbart samband mellan ett utvisningsbeslut och ett självmord.

I detta ärende står läkarens suicidriskbedömning mot handläggarens och beslutsfattarens bedömning: »sammantaget [har] du inte gjort sannolikt att ditt hälsotillstånd är livshotande«. Vad som skiljer det senare från en suicidriskbedömning förstår inte jag.

Vid den första intervjun i juli 2022 uttryckte den unge mannen att han inte mådde bra. Vid nästa intervju i november lämnade han in ett läkarintyg där hans långvariga psykiska ohälsa beskrivs. Han bedömdes vara i varaktigt behov av vård, och sjukdomstillståndet bedömdes som livshotande med överhängande risk för suicid vid utvisning.

De frågor om hans psykiska hälsa som handläggaren ställt under intervjun är allmänt hållna. Eftersom handläggaren inte ställde specifika frågor runt suicidtankar, depression etc, och inte heller har kompetens att göra bedömningar av suicidrisk, borde hen ha förlitat sig på läkarintyget. Beslutsfattaren borde ha uppmärksammat detta.

I en kortfattad anteckning konstaterar handläggaren att sjukvårdssystemet i Afghanistan har stora brister, men det görs ingen bedömning av vilken sjukvård som finns tillgänglig för mannen i hemlandet.

Migrationsverkets företrädare hänvisar till lagstiftningen och politiken. Eftersom lagarna ofta är otydliga är det Migrationsverket som tolkar dem. Här har det skett förskjutningar sedan 2015, och mycket tyder på att afghaner blir diskriminerade [5].

En asylansökan i Sverige brukar kallas för ett lotteri. Det kan vara helt avgörande i vilken stad man lämnar in ansökan och vilken handläggare, vilket ombud och vilken domare man tilldelas. Liknande fall behandlas olika.

Någon vecka före beslutet om den unge man som sedan tog sitt liv fattades fick en annan ung man med liknande asylskäl bifall. I beslutet redogörs utförligt för sjukvården i Afghanistan och den stigmatisering som psykisk sjukdom innebär i landet. Beslutet andas respekt för den asylsökande.