Den neuropsykiatriska diagnosen autism blir allt vanligare i samhället. Autism kännetecknas som bekant av betydande svårigheter i social kommunikation och sociala interaktioner samt restriktiva och repetitiva beteendemönster som debuterar redan tidigt i barndomen [1].

Hösten 2022 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid autism och ADHD [2]. För förskolebarn med autism framhålls vikten av mångsidiga tidiga beteendeinsatser (EIBI, early intensive behavioral interventions). Ett stort antal forskningsstudier visar att barn i förskoleålder kan göra stora framsteg med sådana insatser. Det finns flera olika EIBI-modeller, men alla har teoretisk förankring i utvecklingspsykologi och tillämpad beteendeanalys (TBA) [3].

Syftet med TBA är att förbättra livskvaliteten och skapa meningsfulla förändringar för individer, grupper och samhälle. EIBI-modellerna kräver tid och resurser (cirka 20 timmar/vecka under två år) och bygger på att man utifrån barnets intressen och förutsättningar på ett strukturerat sätt kan hjälpa och motivera barnet att lära sig färdigheter som behövs för ett självständigt liv med god livskvalitet. Att insatserna ges vid ung ålder, då hjärnan är som mest plastisk, är av stor vikt. Det finns med andra ord ett »fönster« för att kunna stötta barn med autism som gradvis kommer att stängas [4, 5].

På habiliteringssidan krävs hög kunskapsnivå och kompetens kring TBA, handledarfärdigheter och EIBI. Forskning visar tydligt att kunskapsnivån och attityderna hos handledare och utförare påverkar insatsens kvalitet [7, 8]. God kvalitet på insatserna är central, då risken annars är att de inte fungerar hos det enskilda barnet, och i värsta fall i stället kan orsaka skada.

För att hålla god kvalitet på EIBI krävs fördjupad fortbildning och kvalitetssäkring. I USA såg man tidigt behovet av att kvalitetssäkra insatser baserade på TBA, och där går det sedan 1998 att certifiera sig som TBA-handledare efter vidareutbildning/specialisering på avancerad nivå. I 34 delstater har detta utmynnat i en myndighetskontrollerad legitimation som »beteendeanalytiker«. Utbildningar på avancerad nivå finns även i Island, Norge, Finland, Storbritannien, Kanada och flera andra länder [8]. I Sverige fanns utbildning vid Stockholms universitet 2010–2022, men nu saknas denna fördjupning. Det saknas även nationella riktlinjer för vilken kompetens som krävs hos handledare och utförare av EIBI-insatser baserade på TBA. Detta är beklämmande.

I Sverige ges mångsidiga insatser främst i förskolan och hemmet, och leds då av handledare från habilitering och hälsa (logopeder, psykologer och specialpedagoger). För att kunna tillgodose förskolebarnens behov – och följa Socialstyrelsens riktlinjer – krävs goda lärmiljöer [6], lämplig storlek på barngrupperna och kompetent personal.

Såväl Socialstyrelsens rekommendationer som forskningsläget visar tydligt att kunskaps- och kompetensförsörjningen inom området är en utmaning som bör bemötas på systemnivå. Politiker och berörda myndigheter måste nu agera, exempelvis genom att skapa ett kompetenscentrum där universitetslektorer, forskare, intresseorganisationer och yrkesverksamma TBA-handledare samt TBA-utförare inom förskolan involveras i arbetet med att skapa nationella riktlinjer.

Socialstyrelsen skriver att mångsidiga tidiga insatser är både tids- och resurskrävande, men att de kan ge samhällsbesparingar på lång sikt. Vi vill betona vikten av att ge alla barn med autism bästa möjliga förutsättningar från förskoleåldern och framåt. För att det ska kunna ske måste samhället satsa på utbildning och kvalitetssäkring utifrån gemensamma nationella riktlinjer.