Rökavvänjning tillhör sjukvårdens mest kostnadseffektiva behandlingar: ett rökstopp vid 30 förlänger livet med 10 år, och oavsett ålder reduceras risken för bland annat hjärt–kärlsjukdom.

Många tobaksbrukare bryr sig föga om den egna hälsan, men har stort intresse för miljön. WHO:s tema för den tobaksfria dagen som infaller 31 maj varje år är i år »Vi behöver mat, inte tobak«. Temat bör inspirera läkare att förkovra sig i tobaksavvänjning – kanske rentav i sin egen?

I en rapport från organisationen Visir (Vi som inte röker) sammanfattas forskningsläget gällande tobaksindustrins miljöpåverkan [1]. Matkris råder på många håll i världen på grund av konflikter, krig och klimatförändringar. Många länder som odlar tobak har matbrist. Att omvandla skog till matproduktion får konsekvenser. Vilda djurarter får minskat utrymme. Minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringen, skogar lagrar koldioxid och minskar växthuseffekten. Orättvisa avtal med tobaksföretag fångar bönder i fattigdom och leder till barnarbete, vilket hindrar deras skolgång. 1,3 miljoner barn under 14 år arbetar på tobaksodlingar. Såväl cigaretten som e-juicen och snusprillan kan mycket väl vara en produkt av barnarbete.

Vid hantering av våta tobaksblad uppstår nikotinförgiftning [1]. Barns lägre kroppsmassa i förhållande till kroppsytan ökar upptaget. Barn på tobaksodlingar i Malawi får i sig motsvarande 50 cigaretter/dag. Symtomen innefattar svaghet, huvudvärk, illamående, kräkningar, yrsel, magkramper, andningssvårigheter, diarré, frossa, svängande blodtryck, varierande puls och ökad svettning.

Tobak är en känslig gröda, och mycket pesticider används. Förutom hälsoproblem hos odlarna uppstår effekter på ekosystem. I Bangladesh har det orsakat fiskdöd och slagit ut viktiga jordorganismer och i Indien kan det ha bidragit till DDT-resistent malaria. Bekämpningsmedelsrester har påvisats i såväl cigarettrök som snus.

Tobaksindustrin skapar klimatpåverkan i många led: avskogning, utsläpp av CO2 vid produktion, transporter och förbränning av plast samt bidrar till allmän luftförorening i biltäta städer som Los Angeles och London.

Den mest synliga miljöpåverkan är fimpar, snusprillor och paket, som står för cirka 80 procent av nedskräpningen i svenska städer. Cigarettfimpen är de facto det vanligaste skräpet i världens städer och på våra stränder [2]. Kemikalier från fimpar kan vara akut giftiga för vattenlevande organismer. Kadmium tas upp av växternas rötter och går via våra åkrar vidare till vår föda och kan skada njurarna. Varje fimp är en källa till över 7 000 miljögifter. Filtren av cellulosaacetat bryts ner långsamt och bildar mikroplast.

Filter skyddar inte rökarens hälsa, så är världens vanligaste skräp också världens onyttigaste engångsartikel?

Tobakens miljöproblem tycks sakna en vettig lösning. Som läkare kan du fråga om tobak, ordna beteendestöd och förskriva läkemedel – en utmärkt kur till patienten, men också för planeten [3, 4].