Vilka hade förhöjd risk för svår covid-19 under första omikronvågen?

I en medicinsk kommentar i Läkartidningen presenterar Fredrik Kahn och medarbetare [1] en värderingsmatris för vilka patientgrupper med covid-19 som borde prioriteras för behandling med det orala antivirala läkemedlet nirmatrelvir/ritonavir (Paxlovid), som nu kan förskrivas på recept.

Förutom till patienter med uttalad immunsuppression rekommenderar författarna (i frånvaro av noggrann hälsoekonomisk analys) att Paxlovid kan övervägas till ovaccinerade patienter > 50 år med minst en riskfaktor och till patienter > 65 år med bristande vaccinationstatus och/eller minst en riskfaktor.

Vi har haft som mål att med utgångspunkt från nationella hälsodata beskriva risken för svår covid-19 för att därigenom kunna utvärdera relevansen av den föreslagna prioriteringen av riskgrupper.

Vår rapport baseras på registeruppgifter som samlats in till myndigheter under covid-19-pandemin. Data om bekräftade fall av sars-cov-2 och covid-19-vaccinationer är hämtade från Folkhälsomyndighetens databaser Sminet och det nationella vaccinationsregistret (NVR). Förekomst av slutenvård med huvuddiagnos covid-19 och samsjuklighet/sjukdomshistorik hämtades från Socialstyrelsens patient- respektive läkemedelsregister samt från Cancerregistret. Data om covid-19 som underliggande dödsorsak hämtades från dödsorsaksintyg inkomna till Socialstyrelsen.

Vi inkluderade alla individer som var bekräftat positiva för sars-cov-2 med provtagningstillfälle vecka 2 till och med 5 år 2022, då allmän testning rekommenderades och omikron var tydligt dominerande. De utfall som studerades var dels andelen slutenvårdade på sjukhus med huvuddiagnos covid-19 med datum för positivt prov inom intervallet 14 dagar före till 5 dagar efter inskrivningsdatum, dels andelen avlidna med covid-19 som underliggande dödsorsak.

Under veckorna 2–5 år 2022 blev 864 538 individer (drygt 8 procent av befolkningen) bekräftat positiva för sars-cov-2; medianåldern var 35 år (interkvartil spridning 20–47 år) och 54 procent var kvinnor.

Riskmatriserna i tabellen (länk) visar totalt antal och andel slutenvårdade respektive avlidna bland sars-cov-2-positiva individer utifrån ålder, vaccinationsstatus och samsjuklighet. I enlighet med tidigare studier [2, 3] noterades en tydligt ökad risk för sjukhusinläggning och död med stigande ålder hos individer med covid-19.

Våra data visar att Fredrik Khans och medarbetares värderingsmatris för behandling med Paxlovid speglar grupper med hög risk för allvarligt förlopp av covid-19. I vår analys inkluderades immunsupprimerade patienter. Resultaten är därför inte en direkt spegling av den medicinska kommentarens.

Förutom de riskgrupper för allvarlig covid-19 som författarna till den medicinska kommentaren identifierat observerade vi även förhöjd risk – oavsett vaccinationsstatus – vid hög samsjuklighet oavsett ålder samt även vid hög ålder utan samsjuklighet. I nästan alla kategorier hade dock vaccinerade en minskad risk för allvarligt förlopp av covid-19 jämfört med ovaccinerade.

På grund av att det saknas en noggrann hälsoekonomisk risk–nyttaanalys för behandling med Paxlovid är det extra viktigt att fortsätta följa riskfaktorer för allvarligt förlopp vid sars-cov-2-infektion. Baserat på identifierade riskfaktorer och ytterligare kliniska data om läkemedlets effekt vid nuvarande virusvarianter kan man bättre identifiera de riskgrupper där man bör överväga och tillgängliggöra Paxlovid eller annan antiviral behandling.