Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön och ålder, men kan vara svåra att upptäcka. Det är ofta inte heller lätt att veta var hjälp finns att få om man misstänker att någon i ens närhet har drabbats.

I Stockholmsregionen har patienter med ätstörningsproblematik lidit av långa väntetider och låg tillgänglighet. Ätstörningsvården har precis som den övriga psykiatrin alltför länge varit eftersatt. Decennier av underfinansiering och en stor ökning av antalet drabbade har lett till den situation vi har i dag. I den nya mittenkoalitionen i Region Stockholm har vi tillfört pengar, och väntetiderna har minskat det senaste halvåret. Men det är oacceptabelt att 4 av 10 fortfarande väntar mer än 90 dagar på att påbörja behandling.

Andelen flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år med ätstörningsdiagnos som haft kontakt med vården har fördubblats sedan år 2011. Även bland pojkar och män i åldrarna 11–44 år har andelen med ätstörningsdiagnos som har haft kontakt med vården fördubblats de senaste 10 åren, även om den ligger på en betydligt lägre nivå än för flickor och kvinnor. Förekomsten varierar i olika delar av regionen, och det antas finnas ett stort mörkertal, eftersom förekomsten är lägre här än i internationella sammanställningar. Detta framgår i en kartläggning av ätstörningar och ätstörningsvård i Region Stockholm [1].

Den översyn som genomförts det senaste året har därför varit helt nödvändig. Det ska vara självklart att alla som drabbas ska få hjälp och behandling. Därför har vi tagit beslut om en ny inriktning för ätstörningsvården för att fler drabbade ska upptäckas, få hjälp tidigare och ges en individanpassad behandling.

Vi har också beslutat att slutenvården ska bedrivas i egen regi, vilket innebär att patienter som behöver tvångsvård slipper byta läkare mitt i sin behandling. Genom att samla slutenvården till en vårdgivare kan den utnyttjas mer effektivt. Det skapar dessutom förutsättningar för att samordna hur vårdplatserna i regionen ska användas bättre.

Den som drabbas av ätstörningar har större möjligheter att tillfriskna om behandlingen kan starta snabbt. Utbildningsinsatsen för att stärka första linjens psykiatri inom primärvården ska därför kompletteras med kompetensutveckling för primärvårdens personal avseende hur patienter med ätstörning ska kunna upptäckas och remitteras till rätt vård.

Alla vuxna som möter unga i sin yrkesroll ska veta hur de kan agera och vart den som drabbas kan vända sig. Medarbetare i elevhälsan, tränare, ungdomsledare och andra vuxna som möter många unga ska få ökade kunskaper för att kunna ge råd och stöd och förmedla vidare kontakt till vården.

Eftersom vi vet att det är vanligt att patienter som drabbas av ätstörningar också har andra psykiatriska diagnoser får psykiatrin ett nytt bredare uppdrag som innebär att både den specialiserade vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin ska behandla ätstörningar inom ramen för det nya geografiska områdesansvaret. Detta gör det tydligare var det går att få hjälp samtidigt som det ökar förutsättningarna för samverkan med bland annat elevhälsan och vårdcentralerna.

Ätstörningsvården i Stockholmsregionen ska fungera bättre. Vi vill att ingen person som insjuknar ska gå oupptäckt. Vi vill att den som insjuknar ska inte behöva vänta på behandling. Och vi vill att fler ska bli friska med en individanpassad behandling.