Patientnämnden i Region Stockholm har bett Primärvårdsnämnden om en förklaring till att vårdgarantin inom primärvården inte efterlevs [1]. Från januari 2022 till april 2023 har nästan hundra klagomål inkommit, men mörkertalet kan vara stort. De ärenden som lyfts fram handlar inte om att patienter fått vänta några extra dagar på medicinsk bedömning utöver de tre som vårdgarantin anger. Det rör sig snarare om flera veckor – i något fall fick patienten en tid efter ett halvår.

Problemet med bristande tillgänglighet hos vårdcentralerna är välkänt. Av de klagomål som inkommit framkommer att patienter antigen hänvisas till akuten eller beger sig dit på eget bevåg. Det är inte ovanligt att de då hänvisas tillbaka till vårdcentralen. Att patienter slussas runt på detta sätt belastar sjukvården och den enskilde i onödan. Det blir kostsamt för regionen, leder till en ohållbar arbetssituation för vårdpersonalen samt urholkar förtroendet för vården.

Situationen har bidragit till en fragmentisering av sjukvården, då patienter upplever att de måste vända sig till andra vårdgivare än sin vårdcentral. Det kan handla om digitala vårdbesök (där man inte är listad) eller besök hos närakuten, som många gånger har bättre tillgänglighet.

Det är bra att det finns alternativ, men samtidigt förloras den viktiga kontinuiteten. När läkaren följer patienten genom åren kan säkrare bedömningar av patientens hälsotillstånd göras, och läkaren kan också via exempelvis telefon ge råd om egenvård. På så sätt minskar andelen onödiga fysiska och digitala vårdbesök.

För att vända på utvecklingen behöver vårdcentralerna förutsättningar för att kunna ta emot sina listade patienter. Det handlar dels om ekonomiska förutsättningar, dels om ett rimligt antal patienter per läkare.

För att åstadkomma bättre tillgänglighet hos vårdcentralerna behövs fler distriktssköterskor och specialister i allmänmedicin. Genom stärkt ekonomi och bättre arbetsvillkor i primärvården kommer fler att vilja arbeta där. För att leva upp till det behöver husläkarmottagningarna ökade resurser och större andel av hälso- och sjukvårdens budget. Därför ville Kristdemokraterna i Region Stockholm höja ersättningarna till vårdcentralerna med 6 procent (motsvarande 402 miljoner kronor) i vårt budgetalternativ.

Prioriteras regionens kärnuppgifter är det möjligt att öka ersättningen till vårdcentralerna även i ekonomiskt tuffa tider. Erfarenheter visar att en välfungerande primärvård utgör basen för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem [2-3]. Vi måste fortsätta att satsa på och stärka primärvården och återfå förtroendet hos såväl vårdpersonalen som befolkningen.