Det råder sedan länge läkarbrist i Sverige. Det blir extra tydligt under sommarmånaderna, när många läkare har semester och behovet av sjukvård oftast ökar. Behandlingar kan bli fördröjda och nuvarande vårdbemanningskapacitet kan överskridas.
En oväntad lösning har dock dykt upp i form av ukrainska flyktingar med läkarutbildning och klinisk erfarenhet. Att låta läkare som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet stanna inom det svenska sjukvårdssystemet året runt är dessutom en viktig faktor med tanke på konflikten i Ukraina. Läkarna kan inte återvända till hemlandet, och de behöver ha anställning året runt.
Sverige behöver införa en möjlighet för ukrainska läkare att arbeta inom sin specialitet utan att klara kvalifikationsprov under en prövotid. Möjligheten att utfärda en läkarlegitimation efter en framgångsrik prövotid bör också finnas. På så sätt kan integrationen av ukrainska läkare i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet förbättras betydligt.
Ukraina har en stark medicinsk utbildningstradition, med många högkvalificerade läkare och övrig sjukvårdspersonal. På grund av den pågående konflikten i landet har dock en stor andel sjukvårdsanställda tvingats fly till andra länder, inklusive Sverige. De ukrainska flyktingarna har inte bara en gedigen medicinsk bakgrund, utan också praktisk erfarenhet av att arbeta under press och i krissituationer, vilket gör dem väl rustade för att hantera de utmaningar som kan uppstå inom sjukvården under sommarmånaderna.
Att integrera ukrainska läkare i det svenska sjukvårdssystemet är dock inte utan sina utmaningar. Språkbarriärer, skillnader i medicinsk praxis och behovet av att validera läkarnas kvalifikationer kan alla vara hinder, men med rätt stöd och resurser kan hindren övervinnas.
Svenska sjukvårdsmyndigheter har redan börjat utveckla program för att hjälpa ukrainska läkare att anpassa sig till det svenska sjukvårdssystemet, inklusive språkträning och mentorskap [1, 2].
Dessa initiativ har potential att gynna alla inblandade. För de ukrainska flyktingarna innebär det en möjlighet att använda sina färdigheter och bidra till sitt nya hemland. För det svenska sjukvårdssystemet kan det bli en lösning på bristen på läkare, inte minst under sommarmånaderna, samtidigt som det bidrar till att diversifiera och berika sjukvårdspersonalen.
Denna situation visar att det även i svåra tider kan finnas möjligheter till positiv förändring. Genom att välkomna och stödja ukrainska flyktingläkare kan Sverige inte bara lindra sin läkarbrist, utan också visa solidaritet och stöd för de människor som har tvingats lämna sina hem på grund av konflikt.
Referenser
- Ström M. Så hjälper SU ukrainska läkare – stödprogram har gett ett 20-tal jobb. Läkartidningen. 6 jul 2023.
- Pramsten S. Ny utbildning ska hjälpa ukrainska läkare som flytt till Sverige. Läkartidningen. 15 jun 2022.
Men jag vänder mig emot att artikelförfattaren kallar kriget för en konflikt. Ryssland har invaderat Ukraina och startat ett krig där och naturligtvis har de två länderna olika, oförenliga åsikter om detta, men ordet konflikt riskerar att relativisera den fruktansvärda verkligheten, som är att Ryssland överfallit, och fortsätter att överfalla, Ukraina.
Sverige är känt för att välkomna flyktingar från olika platser i världen, inte bara Ukraina. Vi har flyktingar från Syrien, Irak, Eriteria, Jemen och så vidare. De kom alla under en kris. Ska vi undanta dem från att visa kunskapskompetens? Skulle det vara rättvist mot dem som studerar år efter år för att få sin legitimation?
Det kanske behövs en förändring av systemet, men det bör aldrig bara vara till fördel för en viss grupp och inte för andra.
Jag vet inte om de andra länderna, men en stor skillnad i Sverige är att Sverige tog emot många flyktingar, inte bara från Ukraina utan också från många andra länder. Så att undanta ukrainska läkare från prov skulle vara orättvist mot många andra läkare som betalar en hel del ansträngningar under flera år för att få legitimationen.
Jag håller med dig om att yngre läkare och andra med mer klinisk erfarenhet kan behöva ha separata vägar. Jag tror dock att det rätta sättet är att ha specialiserade examina för specialistläkarna, inte att hoppa över att examinera dem.
En sista anmärkning, Jag tror att det nuvarande svenska systemet är mycket likt det amerikanska systemet.
Alla läkare från länder utanför EU måste först klara ett prov som kallas (fachsprachprüfung) innan de kan arbeta med tillfälligt tillstånd i 2 år. Efter dessa 2 år måste du klara ett kunskap prov som liknar den i Sverige för att få den permanenta legitimatinen. Detta gäller alla läkare som inte kommer från EU, inga skillnader mellan ukrainare och icke-ukrainare. I UK finns det specialiserade prov för specialister, men ingen kan arbeta som läkare utan prov också, och de har brister också.
Jag är mycket ledsen över hur orättvist flyktingarna från Ukraina behandlas när det gäller penninghjälp och personnummer och alla andra detaljer. Jag håller helt med och stöder dig i att få mer rättvisa omständigheter. Men det har ingenting att göra med att klara de nödvändiga proven för att få legitimationen. Detta är två separata punkter.
Som en slutsats kan systemet behöva en förändring och modifieringar för att få bästa möjliga användning av utländska resurser i Sverige. Grunden för denna förändring bör dock vara jämlikhet för alla utländska läkare, inte att gynna en viss nationalitet framför andra.
och klicka där på fliken "För läkare som har genomfört sin läkarutbildning utanför EU och EES".
