I en debattartikel i Läkartidningen diskuterar författaren behovet av satsningar för att integrera ukrainska läkare som flytt till Sverige i det svenska systemet [1]. Vi instämmer i behovet av satsningar och vill lyfta fram att det redan finns en väg som är öppen och som säkerställer att läkarna har den kompetens som krävs för att få svensk legitimation.

Den svenska läkarlegitimationen är en kvalitetsstämpel på att man uppfyller kraven för att arbeta som läkare i Sverige. Kraven för svensk läkarexamen, som ligger till grund för legitimation, finns specificerade i högskoleförordningen och inkluderar mål för kunskap, färdighet, värderingsförmåga och förhållningssätt [2]. Med legitimation får man självständigt utöva läkaryrket, vilket innebär att man måste uppfylla motsvarande krav [3].

För läkare som är utbildade i Ukraina, det vill säga utanför EU/EES, går sedan 2016 vägen till svensk läkarlegitimation via teoretiskt och praktiskt kunskapsprov följt av praktisk tjänstgöring, intyg om svenska på nivå C1 samt kurs i författningskunskap [4]. Proven är breda och syftar till att säkerställa att den som söker svensk legitimation uppfyller motsvarande krav som ställs på de svenska läkarstudenter som ska ta examen [5].

En väsentlig faktor för att fungera bra som läkare i Sverige är väl fungerande muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och att man är insatt i hur sjukvården fungerar. Introduktionskurser i medicinsk svenska och praktikplatser i sjukvården är viktiga för att förbereda för såväl prov som yrkesliv. En systematisk satsning på detta vore mycket välkommen.

Vi ser fram emot att få ta emot fler prövande från Ukraina framöver.

Läs debattartikeln:
Ukrainska flyktingar möjlig lösning på Sveriges läkarbrist