Jag är ingen bilförsäljare, men om någon frågade mig i egenskap av läkare vilken bil de borde köpa, så skulle jag rekommendera en Toyota av den enkla anledningen: »Jidoka«. Toyotas egenutvecklade filosofi »Jidoka« handlar om att upptäcka och rätta till fel innan de skapar problem [1], något som bidragit till att Toyotas bilar rankas som världens mest tillförlitliga [2].

I Sverige måste hälso- och sjukvårdens verksamheter enligt lag anmäla händelser som hade kunnat leda till vårdskada [3], men det är oftast ett önsketänkande att vi ska hinna anmäla alla händelser. De flesta kollegor ser avvikelser som ett nödvändigt ont i en tidspressad miljö [4].

På Toyota uppmanas i stället varje anställd att avbryta produktionen om de ser ett fel som kan rättas till innan det skapat ett problem [5]. När BBC granskade företagets fabriker år 2007 hade man frivilligt stoppat sin produktion över 2 000 gånger per vecka för att korrigera fel som upptäckts, medan Ford jämförelsevis bara stoppade tillverkningen 2 gånger i veckan [6].

Det kan tyckas så självklart att rätta till fel i tid att man undrar varför inte alla gör så. Inom vården skulle vi kunna förhindra många vårdskador om vi bara stannade upp och tänkte efter [7], men vi ger sällan oss själva den möjligheten. 

Vi verkar istället tänka att förbättring ska ske genom kostsamma randomiserade kontrollerade studier. Medan vi lägger miljarder i forskningsanslag för att uppnå marginella vinster avlider många patienter i banala åkommor. I USA uppskattas över en kvarts miljon patienter dö på grund av slarvfel i vården varje år [8].

I EU orsakar vårdrelaterade (nosokomiala) infektioner över hundra tusen dödsfall varje år [9]. Det är dödsfall som vården till stor grad själv orsakat och som vi relativt enkelt kunna förhindra [7]. Nästan fem gånger fler individer avlider av vårdrelaterade infektioner än av trafikskador inom EU [9][10], och medan antalet dödliga bilolyckor halverats de senaste tolv åren (trots att bilåkandet ökat med 20 procent) [11], tycks förekomsten av vårdrelaterade infektioner ha parkerat på höga nivåer [12].

Vad skulle hända om vården började arbeta lite mer som Toyota? De potentiella vinsterna är stora. Exempelvis uppskattar EU att kostnaderna enbart för vårdrelaterade infektioner uppgår till minst 80 miljarder svenska kronor årligen [13].

Eftersom vårdpersonalen, trots lagstadgat krav, verkar uppleva stora hinder för att skicka in avvikelserapporter [14] föreslår jag att det införs en ersättningsmodell för avvikelserapportering.

Om vi menar allvar med att bedriva högkvalitativ vård bör personal som viger sin tid åt att identifiera fel kompenseras. Precis som vi knyter pengar till dem som förbättrar vården genom forskning borde vi kunna knyta pengar till vårdpersonal som förbättrar vården genom minimering av fel.

Låt ersättning för avvikelserapporter bli den katalysator som gör vården lite mer »Jidoka« – på resan mot friskare patienter.