Primärvården är ryggraden i vårt hälso- och sjukvårdssystem, och husläkarmottagningarna är dess hjärta. För att möta framtidens utmaningar och säkerställa en effektiv vårdkedja krävs ökade resurser och en stark inriktning på primärvården. Kristdemokraterna i Region Stockholm sänder en kraftfull signal i budgetförslaget för 2024 [1] om vår vilja att prioritera primärvården genom att avsätta 1 procent mer i anslag till husläkarmottagningarna än vänsterstyret, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet.

Detta är en nödvändig investering för att skapa en hållbar vård i Region Stockholm.

För att säkerställa att alla invånare har god tillgång till vård är det nödvändigt att vi omprövar hur vi listas på vårdcentraler. Det är av största vikt att varje individ har en fast och namngiven läkare som tar ansvar för patientens vård. Denna relation är grundläggande för att skapa en trygg och kontinuerlig vårdkontakt. Att genomföra detta för alla patienter inom loppet av ett år är varken praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart.

Därför är Kristdemokraternas förslag att vi börjar med de mest behövande grupperna, såsom äldre över 85 år och personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. På lång sikt är vårt mål att alla, oavsett hälsotillstånd, ska ha möjlighet att etablera en fast och namngiven läkare som en del av sin vård. För att sparka i gång denna process föreslår vi en särskild budgettilldelning på 100 miljoner kronor för att implementera passiv listning för de mest behövande.

Ytterligare ett sätt att främja kontinuitet och sammanhållning inom vården är differentierade patientavgifter. Det ska vara billigare att besöka sin husläkarmottagning där man är listad, medan besök hos andra vårdgivare, till exempel nätläkare, ska kosta något mer. Vi vill sänka patientavgiften med 25 kronor per besök på husläkarmottagningen där man är listad, vilket skulle innebära en avgift på 225 kronor, och höja avgiften för digitala och fysiska besök hos andra vårdgivare där man inte är listad till 300 kronor.

För att uppmuntra husläkarmottagningar att arbeta proaktivt och förebyggande föreslår vi också en ökad kapiteringsersättning inom primärvården. Det innebär att husläkarmottagningarna får en ersättning baserad på antalet listade patienter, vilket ökar deras incitament att få fler att lista sig och att arbeta hälsofrämjande. För att uppnå detta mål föreslår vi att man inför ett listningstak per läkare på max 1 500 patienter i ett första steg. Målet är Socialstyrelsens rekommendation om 1 100 listade patienter per läkare.

Parallellt med detta behöver resurserna från närakuterna integreras under primärvården. Husläkarmottagningarna inom en närakuts geografiska område ska få ansvar för vården, vilket skulle minska onödig rundslussning av patienter mellan olika vårdinrättningar och öka kontinuiteten i vården. Närakuter har införts för att avlasta akutsjukhusen, men vi anser alltså att det kan göras mer effektivt. I avvaktan på organisatoriska förändringar föreslår vi att avtalet för Hötorgets närakut förlängs. Att stänga en närakut mitt i centrala Stockholm, som vänsterstyret gör, utan att erbjuda något alternativ är inte ansvarsfullt och kan skapa onödig belastning på akutmottagningarna.

Genom att satsa på ökad tillgänglighet, differentierade patientavgifter, kapiteringsersättning och integrering av närakuternas resurser kan vi säkerställa en hållbar framtid för vår sjukvård. Husläkarmottagningarna utgör hjärtat i Region Stockholms hälso- och sjukvård. Det är dags att på riktigt sätta husläkarmottagningarna i centrum av vår hälso- och sjukvård och därmed säkerställa en högkvalitativ vård för alla invånare.