Socialstyrelsen uppskattar att det finns 68 000 flickor och kvinnor i Sverige som utsatts för könsstympning [1]. Vården för dem är inte jämlik i landet, och flera regioner har varken lokala eller regionala styrdokument [2]. Ett av de områden som skiljer sig mellan regionerna är omhändertagandet av gravida kvinnor som utsatts för könsstympning typ 3, det vill säga att inre eller yttre blygdläppar har sytts ihop och att defibulering (öppningsoperation) behöver ske under graviditet eller vid förlossning.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ska ingående information om defibulering ges så tidigt som möjligt i graviditeten för att kvinnan ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Informationen bör innehålla fördelar och nackdelar med defibulering under graviditet och vid förlossning [3].

Personcentrerad vård innebär att vården utgår från individens behov, preferenser och resurser i alla delar av patientens vårdprocess. Individer med utländsk bakgrund har genomgående sämre erfarenheter än personer med svensk bakgrund när det gäller delaktighet, personcentrering och information [4].

I Västra Götalandsregionen hade de flesta kvinnor defibulerats under förlossning, trots de många fördelar som finns med defibulering under graviditet.

Under hösten 2022 och våren 2023 genomfördes ett förbättringsarbete med syftet att ge valmöjligheter inför förlossning för kvinnor som utsatts för könsstympning [5]. Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus erbjöd en utbildning om könsstympning till alla regionens barnmorskemottagningar. Samarbete mellan Angereds närsjukhus, mödrahälsovården och Sahlgrenska universitetssjukhuset gällande rutiner för remittering var också viktigt i arbetet. Efter förbättringsarbetet har remisserna från barnmorskemottagningar gällande kvinnor som utsatts för könsstympning tiodubblats.

20 gravida kvinnor som utsatts för könsstympning typ 3 har fått möjlighet att vara delaktiga i beslutet om när defibulering ska ske. Defibulering under graviditet har valts av 90 procent av patienterna, vilket innebär att fler kvinnor nu får erfara fördelarna som det innebär.

Målet är förstås att sjukvården ska identifiera flickor som utsatts för könsstympning i tidig ålder, långt innan de blivit gravida. Ett resultat av det skulle vara att behovet av defibulering under graviditet eller vid förlossning minskar eller upphör. Men fram till dess behöver gravida kvinnor som utsatts för könsstympning få möjlighet att välja tidpunkt för defibulering oavsett var de bor.