Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg gav i oktober 2023 en unik kurs för kirurger, ortopeder och anestesiologer benämnd Svensk krigskirurgisk kurs (Svekk). Kursen genomfördes i enlighet med Försvarsmaktens ambition att möta utmaningar hos dess kirurgiska enheter i skenet av en ny säkerhetspolitisk situation.

Försvarsmakten har under många år utbildat förband med kirurgisk förmåga, framför allt för att fungera under utlandsuppdrag. Sjukvårdskonceptet har inneburit omhändertagande av ett fåtal skadade på en hög vårdnivå i nära anslutning till skadeplats. Målet har varit att kunna ge soldaten vård enligt Natos dimensionerade tidsram »10-1-2«, det vill säga att soldaten inom 10 minuter får kamrathjälp mot andningshinder och yttre blödning, inom 1 timme erhåller avancerad livräddande åtgärd av medicinsk personal och inom 2 timmar behandlas med extremitets- och livräddande kirurgi [1].

Förändrade omvärldsförhållanden leder däremot till andra utmaningar. Vid ett väpnat angrepp mot Sverige förväntas stora volymer av krigsskadade behöva omhändertas eller till och med bortprioriteras. I Rysslands krig mot Ukraina, där ambulanser är måltavlor och vägtransporterna till högre vårdnivå förefaller långa och farliga, verkar inte tidsramen 10-1-2 vara tillämpbar.

Därför anser vi att målbilden behöver förändras.

Sannolikt måste förband med kirurgisk förmåga grupperas och skyddas från artilleribeskjutning. Den diagnostiska kapaciteten vid dessa enheter kommer att vara begränsad till enkel teknisk utrustning.

Kirurgen, som hittills lärt sig vem som ska opereras, måste nu lära sig vem som inte ska opereras. Triagering av skadade i en krigssituation inte bara resultatet av skadornas anatomiska och fysiologiska påverkan, utan även av transporten, tiden från skadetillfället och av tur, det vill säga om sjuktransportkedjan överhuvudtaget fungerar under den massiva beskjutning som vi i dag kan se i Ukraina. Kirurgin kan beskrivas som taktisk, det vill säga den är temporär, transportsäkrande och möjligen i undantagsfall behandlande. Saknas adekvat postoperativ vård är kirurgin även i sin finaste form ett slöseri med resurser.

De anestesiologiska utmaningarna i krig kommer att vara situationsmedvetenhet och anpassning till en lägre ambitionsnivå. Det fredsmässiga överflödet av diagnostik och utrustning för preoperativ optimering och postoperativ intensivvård kan inte längre tas för givet. Anestesiologen kommer att fokusera på att välja patienter som har möjlighet att överleva hela sjukvårdskedjan, vilket kräver hög teoretisk kirurgisk kompetens även hos anestesiologerna.

Hur ser förutsättningarna ut i dag för kirurger, ortopeder och anestesiologer som ställs inför detta svåra läge? Majoriteten av nyligen specialiserade läkare har inte genomfört någon form av militär grundutbildning. De har i bästa fall en katastrofmedicinsk utbildning, som förberett dem för en avgränsad händelse med ett begränsat antal skadade. Mindre akutsjukhus i Sverige får sällan hantera traumapatienter, eftersom dessa transporteras till större sjukhus i enlighet med riktlinjer om bästa möjliga vård. I takt med subspecialiseringen av kirurgin har man förlorat en bredare allmänkirurgisk skolning, och dagens yngre kirurger har en smal operativ kompetens vad gäller öppen kirurgi.

Vi kan nu skönja ett paradigmskifte i synen på den kirurgi som Försvarsmakten ska ge den skadade soldaten. I stället för att fokusera på individen och vad som krävs för att återgå till ett normalt liv ser krigssjukvården nu till gruppens behov och vad som krävs för att vinna striden.

Vi tror att kursen borde ingå som del i ett system för krigssjukvård som är organiserad i hela samhället för att möta krigets krav, eftersom det är den civila sjukvården som kommer att drabbas hårdast. Det har Rysslands krig i Ukraina visat oss.

Det finns ett stort behov inom civil sjukvård att tillsammans med operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och anestesisjuksköterskor öva kirurgiska ingrepp med otillräckliga resurser under svåra förhållanden.

Den civila sjukvården måste fokusera på att komma i kapp Försvarsmakten, som i och med denna kurs tar ett stort steg framåt för att öka beredskapen.