Slutreplik. I Socialstyrelsens replik [1] på vårt debattinlägg [2] hävdar man att vi missat en av tre metaanalyser/systematiska översikter i Socialstyrelsens kunskapsunderlag. Det underlag vi uteslutit är dock inte en systematisk översikt, utan en riktlinje från Kanada [3] baserad på flera osäkra antaganden. Vår analys bygger alltså på de två systematiska översikter som Socialstyrelsen själva anger att de använt i sitt kunskapsunderlag [4, 5]. Dessa studier visar ingen totalt ökad risk vid låg eller måttlig alkoholkonsumtion.

Många studier har tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer, exempelvis sociala faktorer och tidigare alkoholmissbruk hos dem som numera är icke-konsumenter av alkohol, och ändå funnit skyddande effekter av låg/måttlig konsumtion. Socialstyrelsen skriver att studien av Zhao et al [5] visade att den skyddande effekten av låg alkoholkonsumtion försvann när förväxlingsfaktorer inkluderades i analysen. Ja, effekten reducerades huvudsakligen genom att träffsäkerheten i estimaten försämrades, men studien visade inga ökade risker i totaldödlighet.

Socialstyrelsen verkar i sin replik, liksom i sitt ursprungliga underlag, felaktigt tro att de nollresultat som uppvisas vad gäller låg/måttlig konsumtion innebär osäkerhet om alkoholens verkningar. Det är ett misstag. I själva verket innebär det att nollhypoteserna inte kan förkastas. Baserat på ett mycket stort underlag, som här, innebär det att man med ännu större säkerhet än tidigare kan visa att måttlig alkoholkonsumtion inte leder till ökade (eller minskade) risker.

Riskbruksgränsen är enligt Socialstyrelsen inte en rekommendation till allmänheten, utan till sjukvården. Så uppfattas den definitivt inte. Alla medier vänder sig till allmänheten med nyheter om riskbruk, något vi nyligen kunde se när CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) publicerade sina beräkningar av antalet svenskar som enligt de nya gränserna har riskbruk [6]. Är det rimligt att hälso- och sjukvården, med begränsade resurser, ska sätta in insatser mot hälften av den vuxna manliga befolkningen och en tredjedel av kvinnorna?

Om gränsen för riskbruk är en rekommendation till vården så saknas det en vägledning om vad man ska säga till olika grupper. De nya råden är lika, oberoende av kön, ålder eller eventuella sjukdomar. Vad säger man till personer med diabetes, som enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [7] har 50 procent lägre dödlighet om de dricker regelbundet?

Vi håller helt med Socialstyrelsen om att en hög alkoholkonsumtion är skadlig för hälsan. Men här talar vi om låg/måttlig alkoholkonsumtion hos vuxna utan tidigare alkoholproblem. På grundval av den senaste stora sammanställningen av forskning på området bör Socialstyrelsen dra slutsatsen att det saknas vetenskapligt stöd för att låg till måttlig alkoholkonsumtion innebär ökade risker för tidig död.

Läs mer
Socialstyrelsens nya alkoholråd saknar vetenskapligt stöd
Replik: Förtida död är inte den enda risken med alkohol