Försäljningen av alla receptfria läkemedel ökade i Sverige under de första veckorna av pandemin [1]. Toppen för receptfri försäljning av paracetamol i riket inträffade under vecka 12 2020. Den högsta försäljningen skedde i Stockholms län, nästan tredubblad jämfört med övriga riket: 231 förpackningar paracetamol per 1 000 invånare jämfört med 90 per 1 000 invånare för hela riket) (Figur 1) [2].

Ett liknande mönster sågs för den receptfria försäljningen av övriga febernedsättande läkemedel under vecka 12. Den var tredubblad för acetylsalicylsyra, fyrdubblad för diklofenak och drygt två gånger högre för ibuprofen i Stockholms län jämfört med övriga riket. Under 2019 var den receptfria försäljningen något högre under vintermånaderna.

En förklaring till den kraftigt ökade receptfria försäljningen vecka 12 i Stockholms län skulle kunna vara att Stockholm i början av pandemin drabbades hårdare av covid-19, med en intensiv spridning på grund av att sportlovet är förlagt till vecka 9. Smittspridningen hade då tagit fart på flera orter i Europa, samtidigt som många stockholmare vistades i bland annat Alperna, till skillnad från veckorna dessförinnan, när flera andra regioners sportlov inföll och smittspridningen troligen inte var lika intensiv [3]. Detta stöds av att den receptfria försäljningen i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket.

Före pandemin hade Stockholms län en fördubblad egenvårdsförsäljning av paracetamol jämfört med övriga riket. Större tillgång till apotek är troligen en förklaring: antalet apotek per invånare är inte högst i storstadsregionerna, men däremot är avstånd till närmaste apotek betydligt mindre än i övriga riket [4, 5]. Därmed är det enklare att köpa paracetamol receptfritt.

Tidigare gick det att köpa paracetamoltabletter även i dagligvaruhandeln, men sedan 1 november 2015 är denna försäljning inte längre tillåten [6, 7]. Storstadsregionerna har en mer högutbildad befolkning [8], och högutbildade tar ofta till sig hälsoinformation snabbare, vilket kan ha bidragit till den högre egenvårdsförsäljningen i Stockholms län än i övriga riket i början av pandemin [9]. Stockholmare kanske också, oaktat en högre smittspridning, började hamstra läkemedel i förebyggande syfte i en högre grad än riket i stort. Under mars 2020 sågs tecken på ökad hamstring av alla läkemedel [10].

Vår analys är baserad på aggregerad veckovis statistik från E-hälsomyndigheten. Receptfri försäljning av febernedsättande läkemedel kan ses som en proxy för förekomst av infektion med behov av febernedsättande. En ökande försäljning skulle därmed kunna ses som en tidig signal om pågående smittspridning. Dock måste man också beakta att hamstring, regionala skillnader i tillgång till apotek och socioekonomiska faktorer kan påverka försäljningen.