Läkartidningen publicerade nyligen en artikel om genomförandet och tolkningen av esofagus-EKG [1]. Vid genomförandet kopplas esofaguselektroden till ett Rostockfilter (den vanligast förekommande modellen i sjukvården). EKG-maskinen kopplas sedan till Rostockfiltret via en banankoppling. EKG-maskinen kopplas vanligtvis till övervakningselektroder på patientens hud via en MAC-, SPEK- eller tryckknappskoppling. En enkel adapter mellan dessa kopplingar och Rostockfiltret skulle göra det möjligt att genomföra esofagus-EKG med utrustningen som används vid registrering av 12-avlednings-EKG.

Figur 1. Banankopplingen täcks av en omplaceringsbar övervakningselektrod.

En lösning visas i Figur 1. En banankoppling med strömförande yta införs i Rostockfiltrets utgång (markerad »out«). På banankopplingen klistras en omplaceringsbar övervakningselektrod. Denna kopplas via en MAC-, SPEK- eller tryckknappskoppling till EKG-maskinen. Detta kopplingssätt medför ingen uppenbar förlust i signalstyrka eller tillkomst av signalbrus från esofaguselektroden.

Figur 2. Foto: Privat

Vi inser att denna koppling inte kan användas i kliniken utan godkännande. Kopplingen kan dock avsevärt underlätta när man tränar på att genomföra esofagus-EKG, framför allt vid justeringen av elektroden i matstrupen för att maximera signalen (Figur 2).