Svensk cancervård håller hög standard, med flera ledande cancercentrum och forskning i världsklass. Specialister som jobbar med cancervård är högutbildade, och tillsammans med sina team levererar de högkvalitativ vård. Patienter som diagnostiseras med cancer i Sverige har ofta en utmärkt prognos, och överlevnaden ökar vid de flesta tumörsjukdomar. Att få en cancerdiagnos är en stor livshändelse, och kommunikationen mellan specialist och patient är av största vikt.

Som onkologer vill vi lyfta fram en observation som många inom cancervården känner igen: bruket att kalla cancer för en »snäll tumör«.

Vi läkare behöver överge detta sätt att kommunicera om cancer.

Definitionen av cancer är att celler har tappat respekten för sin omgivning, växer in i andra vävnader och under denna process kommer i kontakt med blod- och lymfkärl. Under utvecklingen kan cancerceller sprida sig till närliggande lymfkörtlar och/eller andra organ i kroppen. Metastaserande cancer är med vissa undantag en obotlig sjukdom, som kan leda till symtom såsom smärta, trötthet, nedsatt livskvalitet och slutligen död. Risken för spridning av cancer varierar beroende på tumörtyp, och hos de olika typerna finns faktorer som ökar spridningsrisken, exempelvis storlek, tillväxthastighet, uttryck av vissa receptorer eller proteiner på cellerna samt de-differentiering av cancerceller, det vill säga hur olika cancercellerna är den vävnad där cancern uppstod.

Tack vare våra cancerregister i Sverige och internationella initiativ har vi fått en god förståelse för risken för recidiv och dödlighet vid de flesta cancersjukdomar på gruppnivå. Det är dock omöjligt att på individuell nivå förutsäga risken för recidiv efter en initial kurativ behandling. Vetenskapliga data har entydigt visat att även små, långsamt växande tumörer, till exempel luminal A-bröstcancer, papillär tyreoideacancer eller högdifferentierad prostatacancer, kan recidivera med fjärrmetastaser [1]. På grund av långsam tillväxthastighet kan recidivet uppstå flera årtionden efter den ursprungliga diagnosen och behandlingen. Det är dessa tumörer som i klinisk praxis kallas för »snälla tumörer«.

Det kan finnas olika anledningar till att cancerspecialister använder termen »snälla tumörer«. Att diskutera risken för återfall är ett av de svåraste samtalen för cancerspecialister. Termen kan vara ett sätt att förenkla och tona ned implikationerna av en cancerdiagnos då man inte vet vad framtiden för med sig eller att undvika dessa svåra och ofta komplexa samtal. Eftersom de flesta cancerpatienter inte är utbildade cellbiologer kan det vara mycket svårt att förklara tumörtyper och prognos på ett nyanserat sätt. Bland kliniska kollegor och även i vetenskapliga sammanhang kan termen vara ett sätt att förenkla kommunikationen och riskindelningen med tillhörande behandlingsplan. Kanske försöker vi läkare också minska vår egen oro för hur det kommer att gå för våra patienter.

Vi vill uppmuntra våra kollegor inom cancervården till två saker: kalla inte längre tumörer för »snälla«, baserat på ovanstående argument, och gå förbi patologen på ert sjukhus och titta på cancerprov under mikroskopet för att förstå vad en invasiv växt innebär.

Det centrala uppdraget för oss läkare är att minska lidandet hos våra patienter. Förtroendet vi får av våra patienter medför ett krav på ärlig och tydlig kommunikation på ett förståeligt sätt, utan att skapa falskt hopp eller otydlighet. Att kalla cancer för vad den är, det vill säga inte »snäll«, bör vara en grundläggande princip för alla som möter människor som har fått en cancerdiagnos.