Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är den globala uppvärmningen det enskilt största hotet mot människors hälsa. Som Statens medicinsk-etiska råd (Smer) skriver i sin rapport om klimatförändringarna [1] leder den till ohälsa, sjukdom och död till följd av allt oftare förekommande extrema väderhändelser såsom värmeböljor, stormar och översvämningar, ökning av sjukdomar som överförs från djur till människa (zoonoser) och livsmedels- och vattenburna sjukdomar, andra somatiska sjukdomar samt psykiska problem. Hälso- och sjukvården beräknas bidra med 4–5 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Därför uppmanar Smer hälso- och sjukvården att ställa om till en klimatsmart sjukvård och att ha beredskap för klimatförändringarnas hälsoeffekter.

Vi ser redan i dag att den globala uppvärmningen medför stora flyktingströmmar och leder till politiska och militära konflikter.  FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att i genomsnitt över 20 miljoner människor per år sedan 2008 har tvingats på flykt på grund av stormar, torka och översvämningar orsakade av klimatförändringar [2]. Det innebär också att den svenska hälso- och sjukvården måste förberedas för att ta emot fler flyktingar som en följd av de katastrofer som den globala uppvärmningen medför.

Klimatförändringarna ställer oss inför vissa tydliga och självklara moraliska skyldigheter. Våra utsläpp, som bidrar till klimatuppvärmningen, leder redan i dag till lidande och död i andra delar av världen. Det påmindes jag om när jag för några år sedan besökte Turkana i västra Kenya mitt under en hungersnöd. Mängder av utmärglade människor köade för att få en bit mat, och deras boskapsdjur hade dött av undernäring. Orsaken till hungersnöden var en långvarig torka, som enligt forskarna var orsakad av klimatförändringarna. Våra utsläpp leder till hungersnöd på Afrikas horn och till översvämningar i Pakistan. Vår livsstil bryter således mot den mest grundläggande etiska principen: att inte tillfoga andra människor skada.

Det är på samhällsnivå, dvs inom kommuner, regioner, myndigheter, stater och internationella sammanslutningar som EU och FN, som avgörande beslut för en klimatomställning fattas. Politiska beslut och myndigheters agerande sätter gränser och påverkar framtiden. Parisavtalet, EU:s bindande löften om klimatomställning och det svenska klimatmålet för nollutsläpp av växthusgaser senast 2045 vilar på hoppfulla globala, regionala och nationella politiska överenskommelser, men som de senaste åren tydligt visar är det lättare för politiker att vinna röster med löften om att sänka bensinpriser än att förhindra den globala uppvärmningen.

Hälso- och sjukvårdssektorn har ett ansvar att ställa om till en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och att förbereda sig för klimatförändringarna. Smer uppmanar regeringen, regioner och kommuner »att underlätta hälso- och sjukvårdens klimatomställning … och lägga stor vikt vid klimatpåverkan, klimatanpassning och hållbar sjukvård, inklusive de etiska frågorna, i allt arbete med hälso- och sjukvårdens reglering, styrning och organisation«. Det var mot denna bakgrund som organisationen Läkare för miljön, som arbetar aktivt för att minska hälso- och sjukvårdens klimatutsläpp, tilldelades Smers etikpris 2023. Den 4 oktober i år arrangerar Läkare för miljön tillsammans med Smer en konferens om hälso- och sjukvårdens klimatomställning.

Ju längre vi väntar med att möta de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer oss inför, desto allvarligare blir följderna för våra barn och barnbarn – och det riskerar i värsta fall att vara för sent för att tillgodose grundläggande mänsklig hälsa och välfärd i framtiden.