Med akutjournal enligt RETTS (Rapid emergency triage and treament system) går det snabbt att med enkla kontroller och prov konstatera att patienten inte har något behov av akutsjukvård. Lika snabbt kan man predicera behovet av omvårdnad även om patienten inte behöver inneliggande sjukhusvård av medicinska skäl – och detta gäller inte bara äldre.

Utöver medicinsk riskvärdering finns en liten, enkel algoritm med 4 kryssfrågor om patientens aktuella ADL-funktion vid besöket.

RETTS har i studier visat på hög sensitivitet för att hitta de sjukaste, men också för att hitta dem som inte är så sjuka att de kräver sjukhusvård [3]. Dessa kan ju ganska snabbt skrivas ut om de klarar de enklaste ADL-funktionerna.

CFS (Clinical frailty scale) utvecklades av kanadensiska forskare inom ramen för Canadian study of health and aging, en studie som påbörjades år 1996 och vars resultat publicerades år 2005 [1]. Inom ramen för studien bedömdes 2 305 äldre personer med hjälp av den nya skattningsskalan.

I den aktuella undersökningen var den primära frågeställningen, utöver den rent akutmedicinska, huruvida patienten vid det aktuella tillfället hade en ADL-förmåga som möjliggjorde att hen kunde skrivas ut från akut- och olycksfallsavdelningen eller om hen var i behov av vårdplacering eller -planering. Studien genomfördes vid en akutmottagning med huvudsakligen vuxna patienter och 48 000 besök per år, och drygt 50 procent av patienterna ankom via ambulanssjukvården.

Syftet var att använda RETTS beslutsstöd plus en enkel ADL-värdering direkt på alla inkommande patienter för att snabbt, på mindre än 2 minuter, bedöma den aktuella ADL-funktionen utöver det medicinska vårdbehovet hos alla.

Under mätperioden noterades hos alla patienter (förutom akuta larm och trauman som inte ADL-registrerades), oavsett ålder eller kön, fyra enkla ADL-variabler som fylldes i med kryss om förmågan saknades:
1. Kan gå och stå utan hjälp.
2. Kan genomföra toalettbesök utan hjälp.
3. Kan äta och dricka utan hjälp.
4. Kan klä på och av sig utan hjälp.

Man noterade i RETTS-akutjournalen om dessa ADL-funktioner saknades genom att fråga patient och/eller anhörig eller medföljande. ADL-status noterades sålunda utöver komorbiditet, känd smitta, sökorsak med vitalparametrar och ESS (emergency symptom signs) i RETTS [2]. De som inte hade medicinsk indikation för sjukhusvård men som saknade någon eller flera ADL-funktioner behövde skrivas in på sjukhusets avdelningar för omvårdnad och vårdplanering.

Under mätperioden (november 2009) registrerades 4 061 patienter mellan 16 och 101 år som ankom via på egen hand eller med ambulans. Akuta larm och trauman ADL-registrerades inte. Över hälften (n = 2 085) utgjordes av patienter över 60 år. 1 580 patienter skrevs in för sluten vård av rent medicinska skäl och 268 (17 procent) skrevs in på grund av bristande aktuell ADL-funktion.

Studien visade också att det även i gruppen yngre än 60 år fanns patienter där ADL-funktionen var nedsatt, framför allt beträffande att gå och stå, vilket också påverkade funktionen att klara sig själv till toaletten.

Att ADL-funktionen var nedsatt även hos lite yngre patienter visar att man på en akutmottagning måste vara observant på alla som söker. Yngre kan vara påverkade av alkohol eller droger, vilket tillfälligt sänker ADL-förmågan, eller av akut sjukdom som ger upphov till ökat omvårdnads- och hjälpbehov. Därför är begreppet geriatrik ibland inaktuellt, eftersom det ofta fastslår en kronologisk ålder som styr tankeprocessen kring patientens behov. Det är bättre att använda funktionell ålder, som är mer biologisk. ADL-funktionen kan ju vara tillfälligt nedsatt på grund av yttre faktorer eller tillfällig medicinsk statusförsämring.

En nackdel är att data är insamlade 2009 och därför kan skilja sig från dagens patientflöde, både vad gäller demografi, patientfördelning mellan vårdgivare och sökorsaker. Vi undersökte alla patienter konsekutivt utan selektion, och det är en styrka. I studier där man analyserar CFS [1] blir underlaget givetvis mer exakt på individnivå, men risken med alltför mycket mätning på akuten är att den inte görs systematiskt utan kanske bara på undergrupper.

RETTS beslutsstöd har medfört att man nu undersöker patienterna mer systematiskt än tidigare. Att man också kan göra en enkel och snabb ADL-bedömning av alla patienters aktuella funktion och omvårdnadsbehov är värdefullt och borde vara en självklarhet inom modern akutsjukvård.

Författaren har varit delaktig i utvecklingen av RETTS, samt är även CMO, styrelseledamot och verklig huvudman i Predicare AB.