I Sverige finns en stor grupp utländska läkare som, trots många års erfarenhet och specialistkompetens från sina hemländer utanför EU och EES, står inför betydande hinder för att kunna utöva sitt yrke här.

Det är hög tid att åtgärder vidtas för att på nationell nivå utöka tillgången till kompletterande utbildning för utländska läkare.

Under året, fram till den 31 augusti, har Socialstyrelsen fattat 547 bifallsbeslut om granskning för läkare med utbildning från länder utanför EU och EES, enligt statistik som myndigheten har tagit fram på vår begäran. Men sedan flera av de kompletterande utbildningar som tidigare erbjöds utländska läkare har stängts eller kraftigt reducerats har våra möjligheter att erhålla svensk legitimation ytterligare begränsats. Detta innebär inte bara ett slöseri med värdefull kompetens, utan även sämre möjligheter att tillgodose det ökande behovet av medicinsk personal i Sverige.

I andra europeiska länder, såsom Tyskland, finns möjligheten för utländska läkare att arbeta som underläkare medan de väntar på sin legitimation [1]. Detta system gör det möjligt för läkare att både bidra till sjukvården och upprätthålla sina medicinska färdigheter under tiden de inväntar formell legitimation. I Sverige är sådana möjligheter däremot nästan obefintliga. De få tjänster som finns, såsom läkarassistent, är inte anpassade till vår utbildningsnivå och erfarenhet. Som ett resultat tvingas många av oss, trots utmärkta språkkunskaper och omfattande medicinsk erfarenhet, att arbeta som undersköterskor. Det är inte bara ineffektivt utan också nedbrytande för vår professionella utveckling.

Kunskapsprovet i Umeå, som är den primära vägen till svensk legitimation, har visat sig vara extremt utmanande med ett starkt fokus på prekliniska frågor och en hög komplexitetsgrad. För många erfarna läkare, särskilt de med lång klinisk erfarenhet, är provet nästan omöjligt att klara av [2]. När vi kontrollerade de senaste siffrorna med Socialstyrelsen uppgav myndigheten att 68 av de 507 som skrev det teoretiska provet under perioden januari–juni i år blev godkända.

Av de 143 som gjorde det praktiska kunskapsprovet fick 86 godkänt. Vi förstår vikten av att säkerställa att alla läkare i Sverige har den nödvändiga kompetensen, men vi anser att det nuvarande systemet inte tillräckligt tar hänsyn till vår tidigare erfarenhet och expertis.

Vi föreslår därför att regeringen och relevanta myndigheter omedelbart utökar tillgången till kompletterande utbildning för utländska läkare vid fler universitet och högskolor runt om i landet. Karolinska institutets kompletterande utbildning för utländska läkare, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk klinisk träning, är ett exempel på en framgångsrik modell som vi anser borde replikeras nationellt.Denna utbildning skulle innehålla kurser i svensk medicinsk terminologi, lagstiftning, etik och vårdkultur samt klinisk praktik under handledning. På detta sätt skulle utländska läkare bättre kunna integreras i den svenska sjukvården, vilket inte bara skulle gynna oss som enskilda individer, utan också bidra till att möta den ökande efterfrågan på medicinsk personal i landet.

Vi står redo att bidra till den svenska sjukvården, men för att kunna göra det krävs ett system som bättre tar till vara vår kompetens.

Läs även:
Målet hägrar: en svensk läkarlegitimation