Vad styr egentligen ett fackförbunds prioriteringar? I skiftet från den tidigare ordföranden Heidi Stensmyren till nuvarande, Sofia Rydgren Stale, bytte Läkarförbundet plötsligt fot i frågan om privata sjukvårdsförsäkringar utan någon inblandning från medlemmarna, eller ens den egna förbundsstyrelsen [1]. Från att det »går rakt emot tanken om jämlik vård« [2] fick vi i stället höra att det inte finns evidens för att de som kan betala sig förbi köer faktiskt går före köer. En bisarr tankegymnastik och en vulgarisering av vetenskaplig logik. Som om avsaknad av studier av ett välkänt fenomen betyder att fenomenet inte finns.

När Läkarförbundets kappvändning uppmärksammades av medlemmar [3] följde flera motioner och interpellationer under följande fullmäktigemöte. Precis så som föreningsdemokrati är tänkt att fungera lyckades de samlade ledamöterna vid fullmäktigemötet 2022, mot styrelsens vilja, få igenom starka yrkanden om att Läkarförbundet ska arbeta emot den illavarslande utvecklingen med privata sjukvårdsförsäkringar. Det adderades till och med extra, skarpare yrkanden, vilket är mycket ovanligt [4].

Redan 2019 larmade vårdvalskansliet i Region Stockholm, en region där många av oss arbetar, om att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar trängde undan patienter som remitterades från den offentliga vården. Den tidigare hälso- och sjukvårdsdirektören i Stockholm, Björn Eriksson, nu generaldirektör för Socialstyrelsen, har berättat om hur privata vårdgivare uppgett till regionen att de inte har kapacitet att ta emot patienter inom den lagstadgade vårdgarantin, eftersom de hellre prioriterar de mer inkomstbringande försäkringspatienterna. »Vår sanktionsmöjlighet är väldigt liten«, sa Eriksson uppgivet då. Region Stockholm förlitar sig kraftigt på privatiserad specialistvård genom vårdvalen och har nu alltså svårt att hävda sig då vårdvalen prioriterar de patienter som via försäkringsbolagen genererar högre intäkter [5].

Läkarförbundet menar återkommande att det inte är den blomstrande privata vårdmarknaden som är problemet, utan den offentliga vårdens misslyckande. Det är i grunden sant, men vi kan inte bara se på när välfärden håller på att klyvas i två delar. I Storbritannien, vars sjukvårdssystem liknar vårt men är under ännu hårdare press efter år av nedskärningar, har 300 000 britter under de senaste fem åren själva betalat för sin cellgiftsbehandling, eftersom köerna till cancervård är så långa [6]. I Nederländerna, som ofta framhålls som ett lyckat sjukvårdsland, gjorde man sig av med det tvådelade systemet 2006 då det var dyrt och ojämlikt. Specialistvården är nu privat men icke vinstdriven, och patienternas behov, inte deras plånböcker, styr. Ingen kan betala sig förbi köer [7].

Under de två år som gått sedan medlemmar tvingade tillbaka förbundsstyrelsen till sin ursprungliga hållning har det till vår stora förvåning inte hänt någonting. När vi letar i dokumenten om den politiska strategin framöver nämns inte privata sjukvårdsförsäkringar någonstans, trots att den tidigare ordföranden alltså menade att detta var ett hot mot hela vårt offentliga system.

Det har därför i år skrivits en interpellation till fullmäktige för att förstå hur man resonerar. I förbundsstyrelsens svar anges att Sverige har fått en ny regering som »har valt att inte prioritera frågan om privata sjukvårdsförsäkringar», men sanningen är att regeringen inte har en reglering av dessa som en prioriterad fråga. Tvärtom har de har tydligt röstat nej till alla försök till reglering [8].

Detta faktum – frånvaron av ambition att reglera en företeelse som i nuläget står i strid med hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf och prioriteringsordningen – menar vi talar för, inte emot, att förbundet driver frågan. Vi delar alltså inte förbundsstyrelsens uppfattning att det »för närvarande inte finns anledning att agera vidare i frågan«.

Den privatfinansierade  vårdmarknaden fortsätter att växa, vilket leder tillbaka till den inledande frågan. Vad styr egentligen Läkarförbundets prioriteringar? Är det verkligen vi medlemmar, eller är det förbundsstyrelsens egna intressen? Vi har nu en ny politisk inriktning i Sverige, som gärna ser den privata vården växa. Är det inte då dags att lägga i en växel till?

 

Laura Björnström, ST-läkare, obstetrik och gynekologi
Fanny Nilsson, ST-läkare, internmedicin
Agmall Sarwari, specialistläkare, allmänmedicin
Andreas Thörneby, specialistläkare, allmänmedicin
Marie Holmqvist, specialistläkare, reumatologi
Nima Peyravi, specialistläkare, barn- och ungdomsmedicin
Akil Awad, specialistläkare, kardiologi och anestesi och intensivvård
Peder Björling, överläkare, psykiatri
Ulf Johnson, överläkare, radiologi
Sara Lindberg, överläkare, internmedicin
Staffan Roman, specialistläkare, akutsjukvård, anestesi och intensivvård
Eric Bertholds, överläkare, internmedicin
Åsa Edergren, bitr överläkare, kirurgi
Jenny Berggren, specialistläkare, allmänmedicin
Olof Elfwén, ST-läkare, akutsjukvård
Behroz Dehdari, specialistläkare, psykiatri
Mia Fahlén, överläkare, kirurgi
Rrezarta Rama, ST-läkare, neurologi
Camilla Malm, överläkare, urologi
Kuba Rose, ST-läkare, onkologi
Håkan Rolfsson, överläkare, anestesi och intensivvård
Lisa Karlquist, ST-läkare, allmänmedicin
Martin Dahlberg, bitr överläkare, kirurgi
Ingrid Kalland, ST-läkare, kardiologi
Lovisa Kasström, specialistläkare, allmänmedicin
Johanna Steinwall, specialistläkare, kardiologi och internmedicin
Elisabeth Ljunggren, ST-läkare, reumatologi
Ludvig Elfwén, överläkare, kardiologi
Kristin Wennmo Zuk, bitr överläkare, obstetrik och gynekologi
Jonas Malmstedt, överläkare, kärlkirurgi
Aron Odbratt, ST-läkare, psykiatri
Alice Löwing Jensen, specialistläkare, anestesi och intensivvård
Lis Frykler Abazi, specialistläkare, anestesi och intensivvård
Pouria Farsani, specialistläkare, internmedicin
Johan Fridegren, specialistläkare, allmänmedicin och palliativ medicin
Felicia Håkansson, specialist, kardiologi och internmedicin
Roya Hakimnia, ST-läkare, allmänmedicin
Christian Tranchell, ST-läkare, onkologi
Paula Vallén, specialistläkare, anestesi och intensivvård
Johanna Kämpe, specialistläkare, anestesi och intensivvård
Anna Schönning, ST-läkare, internmedicin
Harald Söderbäck, specialistläkare, allmän och urologisk kirurgi
Aranka Reineman, ST-läkare, internmedicin
Hampus Holmer, ST-läkare, socialmedicin
Cajsa Schalling, leg läkare
Linus Kullänger, vik underläkare
Jonas Sjögreen, specialistläkare, allmänmedicin