Replik. Sten-Magnus Aquilonius skriver i Läkartidningen 13 november 2024 angående nya behandlingar för Alzheimers sjukdom. Han undrar: »Hur besvarar vi frågor från patienter med minnesförsämring och närstående rörande nya behandlingsmetoder?« Som läkare på minnesmottagningar eller neurokemiska laboratorier och forskare om Alzheimers sjukdom vill vi ge några förslag.

Ämnet är högaktuellt, då den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) 14 november 2024 gav ett positivt utlåtande om läkemedlet Leqembi (lekanemab), en antikropp mot beta-amyloid, för behandling av alzheimer [1]. Lekanemab är godkänt i länder som England, Japan, Sydkorea och Kina. I USA är både lekanemab och ett liknande läkemedel, donanemab, godkända.

Vi kommer nu att säga ungefär så här, om frågan uppstår: »Det finns nu läkemedel som rensar bort beta-amyloid, det ämne som orsakar alzheimer. De stoppar inte sjukdomen helt, men kan bromsa den.«

Om det frågas varför läkemedlet först inte godkändes i EU kan vi svara: »Det berodde på hur man värderade nytta mot risk. Det nya läkemedlet bromsar sjukdomens fortskridande med ca 30 procent över 18 månader. Det har dock möjliga biverkningar, och enstaka patienter har fått svåra biverkningar. Till skillnad från i USA så kommer läkemedlet i EU inte att kunna användas på en mindre grupp patienter som har en kraftigt ökad genetisk risk för biverkningar. I den ursprungliga europeiska ansökan fanns inte den här begränsningen. EU har nu valt att inte inkludera dessa patienter i godkännandet, som försiktighetsprincip.«

Att kommunicera en skillnad på CDR-skalan (Clinical dementia rating) vid en specifik tidpunkt är oftast mindre meningsfullt vid sjukdomsmodifierande behandlingar där effekten förväntas öka över tid. Vår och andras bedömning är dock att redan 0,5 poängs skillnad kan ha klinisk betydelse, särskilt i tidiga stadier [2].

Om patienten frågar hur det kommer att bli med behandlingar i Sverige kan man svara ungefär: »Då lekanemab nu fått ett positivt besked i EU kommer det sannolikt framöver att bli tillgängligt för behandling i Sverige. Vi läkare kommer då att göra en bedömning av nytta och risk hos varje patient. Behandlingen kommer för många patienter sannolikt inte att vara lämplig, till exempel om de har för långt gången sjukdom eller för stor risk för allvarliga biverkningar.«

Man kan även ge några stödjande ord till de patienter som är besvikna på att behandlingen dröjer: »Vi önskar också att denna behandling snart ska finnas tillgänglig, men kom ihåg att effekten trots allt endast är måttlig. Du går inte miste om ett botande läkemedel bara för att du inte just nu får denna behandling. Det finns tillgängliga symtomlindrande läkemedel.«

Vi hoppas att dessa tips ska vara användbara för kollegor som möter dessa relevanta frågor från patienter och anhöriga.

Vi vill poängtera att EMA endast bedömde nytta och risker. Hälsoekonomisk värdering görs nu på nationell nivå, vilket kan leda till att lekanemab inte subventioneras i Sverige. Avslutningsvis vill vi nämna att dessa läkemedel, utöver den kliniska effekten, minskar mängden amyloidplack och ger effekter nedströms, till exempel på graden av tau-fosforylering och ackumuleringshastigheten av tau, vilka är nära kopplade till symtomen. En stor majoritet av läkare och forskare i fältet anser att detta ger ytterligare stöd till den starka evidens som redan fanns för amyloidhypotesen.

Niklas Mattsson-Carlgren har varit konsult åt Biogen, Merck och Owkin; Kaj Blennow har varit konsult eller gett föreläsningar och deltagit i undervisningsaktiviteter för Abbvie, AC Immune, ALZ Path, Aribio, Beckman-Coulter, Bioarctic, Biogen, Eisai, Lilly, Moleac Pte Ltd, Neurimmune, Novartis, Ono Pharma, Prothena, Quanterix, Roche Diagnostics, Sanofi och Siemens Healthineers samt är en av grundarna av Brain Biomarker Solutions in Gothenburg AB, ett GU Ventures-bolag vid Göteborgs universitet; Moa Wibom har varit konsult eller gett föreläsningar för Biogen, Bioarctic, Eisai, Roche, och Eli Lilly; Linus Jönsson har varit konsult eller gett föreläsningar för Bioarctic, Eli Lilly, Lundbeck, Novo Nordisk och Teva samt erhållit licensavgifter för Resource utilization in dementia (RUD); Silke Kern har varit konsult eller gett föreläsningar för Roche, Eli Lilly, Geras Solutions, Bioarctic, Optoceutics, Eisai, Merry Life, Biogen och Triolab; Michael Schöll har gett föreläsningar för Bioarctic, Lilly, Novo Nordisk, Triolabs och Roche och varit konsult för Eli Lilly, Novo Nordisk och Roche samt är medgrundare av Centile Bioscience; Katarina Nägga har varit konsult för Biogen; Ruben Smith har givit föreläsningar för Roche och Triolabs; Henrik Zetterberg har varit konsult för Abbvie, Acumen, Alector, Alzinova, ALZ Path, Amylyx, Annexon, Apellis, Artery Therapeutics, AZ Therapies, Cognito Therapeutics, CogRx, Denali, Eisai, Labcorp, Merry Life, Nervgen, Novo Nordisk, Optoceutics, Passage Bio, Pinteon Therapeutics, Prothena, Quanterix, Red Abbey Labs, Remynd, Roche, Samumed, Siemens Healthineers, Triplet Therapeutics och Wave, har gett föreläsningar eller deltagit i undervisningsaktiviteter för Alzecure, Bioarctic, Biogen, Cellectricon, Fujirebio, Lilly, Novo Nordisk, Roche och Web MD samt är en av grundarna av Brain Biomarker Solutions in Gothenburg AB, ett GU Ventures-bolag vid Göteborgs universitet; Sebastian Palmqvist har gett föreläsningar eller varit konsult för Bioarctic, Biogen, Esai, Eli Lilly och Roche.