Replik. Enligt Konjunkturinstitutet har de senaste årens stigande inflation gjort att svenskarnas köpkraft är tillbaka på 2015 års nivå [1]. Svenska arbetstagare har alltså på kort tid tappat nio års reallöneökningar, och när vi nu går in i en avtalsrörelse rustar alla fackförbund för att försöka ta igen delar av den köpkraft som deras medlemmar har förlorat. Detta gäller även Läkarförbundet. Förbundets medlemsgrupper har sedan 2013 haft en positiv reallöneutveckling, men kurvan bröts 2021 då inflationen började öka kraftigt. Inflationschocken påverkade alla medlemsgrupper, men drabbade AT- och ST-läkarna extra hårt. Under inflationsåren fick dessa medlemmar se tio års reallöneökningar raderas ut helt.

Läkarförbundets styrelse och förhandlingsdelegation har alltså full förståelse för den frustration som finns bland läkare tidigt i karriären, och vi delar i stort deras beskrivning av läget. Det här är inte en fråga som bara berör läkare tidigt i karriären, utan en viktig angelägenhet för hela den svenska sjukvården och samhället i stort. Ska regionerna klara sin kompetensförsörjning måste villkoren och lönerna för läkare i allmänhet, och AT- och ST-läkare i synnerhet, förbättras väsentligt. Därför kräver Läkarförbundet i den avtalsrörelse som inleddes i dag en särskild lönesatsning utöver »märket« för läkare tidigt i karriären. Dessutom yrkar förbundet på att alla läkare, även underläkare med tidsbegränsad anställning, ska omfattas av den årliga löneöversynen. För att kunna attrahera och behålla läkare som är tidigt i karriären krävs högre löner – och det behöver hända nu.

Vi uppskattar det engagemang som medlemmarna visar i den här frågan, och vi ser gärna att fler engagerar sig och hjälper till att sätta tryck på arbetsgivaren vid förhandlingsbordet. Lönerna sätts i slutänden alltid av regionerna och övriga arbetsgivare, och de behöver höra från oss läkare vad vi tycker om deras personalpolitik och vad vi kräver av dem som arbetsgivare.

Läs även:
Ett förlorat decennium för läkarlöner